Det tycks många ha missat.

Blott 40 procent av bostadsägarna vet vad som gäller, visar en undersökning av Novus beställd av Bluestep Bank.

Reglerna, som infördes 1 april, förändrade exempelvis möjligheten till tilläggslån och utökning av lån. Det blev samtidigt stopp för att omvärdera bostaden i syfte att utöka bolånet – förrän fem år har gått. 

Och det har uppenbarligen gått folk förbi.

– Det är anmärkningsvärt att över hälften av bostadsägarna saknar grundläggande kännedom om regeländringen ett halvår senare. Det här påverkar direkt hur mycket du kan låna och när. Konsekvenserna kan bli kännbara om du inte förstår vad som gäller, säger Sandra Lillienberg, bolånechef på Bluestep Bank, i en kommentar.

"Kan bli en rejäl smäll"

Den så kallade femårsregeln riskerar främst att drabba den som köpt ett renoveringsobjekt och planerar att investera för att på så vis höja bostadens värde. Men det går alltså inte att omvärdera fastigheten efter en lyckad renovering förrän det har gått fem år.

Det spelar ingen roll hur mycket värdet har stigit.

– Reglerna riskerar att slå hårt om man köper en bostad som står inför stora renoveringsbehov och planerar sin ekonomi utan rätt kunskaper. Om man renoverar och väntar sig att kunna omvärdera snabbare kan det bli en rejäl ekonomisk smäll, säger Sandra Lillienberg.

Andra läser: Ny Swishlösning i Ica-butiker – från och med idag

"Tröghetsregeln"

Enligt undersökningen är det främst äldre bostadsägare som missat regeländringen. Blott 22 procent av gruppen mellan 65-84 år känner till den. I ålderskategorin 35-49 är det fortfarande bara 53 procent som är medvetna om den nya regeln.

Förändringen infördes av Tidöpartierna i samma veva som bolånetaket höjdes från 85 till 90 procent av bostadens marknadsvärde. 

– ”Tröghetsregeln” innebär att man bara kan omvärdera sin bostad vart femte år i syfte att ändra amorteringstakten. Denna regel utvidgas nu till att också gälla omvärdering av bostaden i syfte att utöka låneutrymmet, framhöll regeringen vid tillfället.

Andra läser: 320 förlorar jobbet – tung kollaps i bilbranschen

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp M. Lis

Text: Redaktionen

Det är de nya reglerna om förpackningsinsamlingen som träder i kraft den 1 januari 2027. Enligt lagen ska alla hushåll då ha tillgång vad som kallas fastighetsnära insamling, vilket innebär möjlighet att slänga papper, plast, glas och metall högst 400 meter från bostaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen, framhöll den dåvarande S-regeringen när besked kom sommaren 2022.

Läggs på hushållen

Gratis har det dock inte blivit, rapporterar SvD. Det är företagen bakom förpackningarna som ska bära kostnaden. Producenterna betalar därför ersättning till kommunerna som har ansvaret för insamlingen.

Men modellen som ligger till grund för ersättningen utgår från hämtning av glas och metall var fjärde vecka och papp- och plastförpackningar varannan vecka.

Så fungerar det inte i verkligheten, menar experterna. Hämtningarna behöver ske med tätare mellanrum vilket driver upp kostnaderna för kommuner och fastigheter – och en del av dem läggs på hushållen.

– Frågan är när det blev hushållens ansvar att betala för ett underfinansierat system? säger Elvira Andersson, förvaltningsexpert på Fastighetsägarna, till tidningen.

360 kronor per hushåll 

Bara i Stockholm fattas cirka 70 miljoner kronor för att täcka de extra kostnaderna den nya lagen medför. Producentansvaret täcker heller inte allt för de fastigheter som kan beviljas undantag. Det nya förslaget på avfallstaxa innebär 360 kronor mer per hushåll och år för berörda fastigheter.

– Om ersättningen inte täcker kostnaderna så måste ju vi täcka våra kostnader på något sätt och då ta betalt av hushållen, säger Malin Werner, avdelningschef på Stockholm Vatten och Avfall, till SvD.

Läs mer: Många får samma mejl just nu – radera direkt

Återvinningsstationer försvinner

Den nya lagen har sin grund i EU:s avfallsdirektiv och syftar till att öka återvinningen. En annan effekt av lagen är att de traditionella återvinningsstationera avvecklas och försvinner.

– Enklare insamling och sortering av förpackningar för hushåll och verksamheter gör att producenterna kan återvinna mer avfall, och bidrar i sin tur till en mer resurseffektiv hantering av avfall, förklarade regeringen 2022.

För lite mindre än ett år sedan meddelade exempelvis Uppsala Vatten och Avfall att 19 av 27 av kommunens återvinningsstationer kommer att stängas.

–  De 8 återvinningsstationer som blir kvar kommer att göras om och enbart ta emot plast- och pappersförpackningar. Det har beslutats av Naturvårdsverket och sker i samband med att den fastighetsnära insamlingen nu byggs ut i Sverige, skrev Uppsala Vatten och Avfall i ett uttalande. 

Läs mer: 35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen