Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen

Det framhåller Länsförsäkringars chefsekonomen Alexandra Stråberg.

För det första pekar hon på risken för kraftigt stigande bränslepriser. Regeringens tillfälliga skattesänkningar på bränsle löper ut, samtidigt som kriget i Mellanöstern fortsätter att påverka de globala energimarknaderna.

– Vi ser att oljepriserna fortfarande är väldigt labila och vi ser ingen lösning än på konflikten. Så priset kan ju bli dyrare även av det skälet, säger Stråberg till TV4.

Andra smällen

För det andra pekar Stråberg på att räntorna väntas stiga under hösten och vintern.

Riksbanken räknar med att styrräntan kan börja höjas under året.  

–  Om inflations- och konjunkturutsikterna står sig bedömer direktionen att höjningarna av räntan inleds i år, framhöll centralbanken i sitt senaste penningpolitiska beslut från september.

Tredje smällen

För det tredje pekar Stråberg på att elpriserna väntas bli ovanligt höga under hösten och vintern.

Enligt en prognos från elbolaget Bixia beräknas elpriserna i genomsnitt bli mer än dubbelt så höga under hösten jämfört med 2025.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre under motsvarande period i fjol.

Läs mer: Coop stänger butiker

Här är hushållens räddningsplanka

Elpriserna påverkas både av ett osäkert omvärldsläge och ett elsystem som i hög utsträckning är beroende av väderförhållanden.  

Alexandra Stråberg konstaterar att prisökningar på både olja och gas också pressar upp efterfrågan på el.  

Enligt chefsekonomen finns det dock en faktor som kan dämpa prischocken.    

– Det korta svaret är: Vi får hoppas på en mild vinter, säger hon till TV4.

Läs också: Evakueringsplan tas fram – oron växer i Norge 

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen