JUST NU: Ny framgång för Ukrainas Väpnade Styrkor

2022 03 28

Ukrainas armé röner nu nya framgångar i östra delarna av landet.

Det uppger en senior myndighetskälla vid USA:s försvarsdepartement i samtal med BBC News.

Återtagit Trostyanets

Soldater från Ukrainas Väpnade Styrkor har kastat ut ryska armén från ytterligare en ort, denna gång i Sumyregionen.

– Ukrainska styrkor har återtagit staden Trostyanets nära Sumy i östra Ukraina, uppger den amerikanska myndighetskällan till BBC News.

Dessutom klargör han att ukrainska armén har vind i seglen även söderut.

– De är i färd med att pressa ryska trupper ut ur Kherson, säger hon.

Låg rysk stridsmoral

Ukraina har haft framgångar på flera håll i landet den senaste tiden samtidigt som de ryska styrkorna tros lida av såväl låg stridsmoral som bristande soldatutrustning.

Dessutom bedöms ryssarna ha problem med leveranser av både bränsle oct matransoner.

Inga ryska framsteg vid Kyiv

Myndighetskällan framhåller även att ryska armén inte har gjort framsteg i sina försök att närma sig Kyiv och är omkring 15 till 20 kilometer från stadens centrum i norr och nordväst om staden och cirka 55 kilometer från staden sett österifrån.

Kan vara förhandlingsdrag

Det är oklart varför ryska styrkor nu prioriterar operationer i östra Donbasregionen uppger källan till BBC.

– Strategin kan handla om ett försök att få en fördel i förhandlingarna eller omvärderar nu ryssarna sina mål, framhäver försvarsdepartementets källa till BBC News.

Mariupol bombas igen

Enligt uppgifter till BBC News kan USA:s försvarsdepartement i nuläget inte bekräfta Ukrainas besked om man återtagit staden Irpin nordväst om Kyiv.

Den belägrade staden Mariupol fortsätter att bombas av ryssarna.

Äter katter och hundar

Läget i staden är så allvarligt att befolkningen dör av svält och tvingas döda katter och hundar för att ha som mat.

De ryska attackerna tros ha släckt 5 000 människoliv i staden uppger borgmästarens talesperson.

Foto: Ukraine Ground Forces

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen