Det uppger Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren i ett inlägg på Facebook.

– Vi har kommit överens om hur vi ska se på fördelning av olika poster i Riksdagen, framhåller Hallengren.

Platserna i utskotten ska enligt praxis fördelas så att sammansättningen speglar mandatfördelningen i riksdagen.

De rödgröna partierna har enats om att agera tillsammans vid fördelning av posterna.

Hallengren framhåller också att partierna diskuterade talmansfrågan inför måndagens omröstning.

– Ur mitt perspektiv uppfattade jag det som självklart att tidigare praxis skulle råda och jag uppfattade inte att det fanns några stora invändningar mot detta, men jag vill samtidigt vara tydlig med att det aldrig fanns en överenskommelse mellan våra fyra partier om talmansfrågan, skriver hon.

– Nu är det viktigt att vi gemensamt blickar framåt. Väljarna har röstat för förändring och våra fyra partier har ett gemensamt ansvar att förvalta det mandat som vi fått av väljarna, fortsätter S-toppen.

Ökar pressen

S-ledaren Magdalena Andersson uppmanar både Centerpartiet och Vänsterpartiet att börja ”sudda” på sina röda linjer.

– Partier som har dragit upp röda linjer behöver arbeta för en lösning, så att vi kan få en ny regering på plats. Ingen har fått 50 procent och då får man heller inte allt man önskar sig, säger Andersson till DN.

– Jag kan naturligtvis försöka samla de här partierna. Men partier fattar beslut om vilka röda linjer de drar upp, det är också de som kan börja sudda på dem, fortsätter hon.

Läs också: Elva nya butiker på en månad – kedjan utmanar Ica och Coop 

FAKTA: Riksdagens utskott

- Det finns 15 utskott i riksdagen och en EU-nämnd. Varje utskott och nämnden har ett eget kansli som består av en kanslichef och fem till tio tjänstemän.

- Utskottskanslierna hjälper ledamöterna att ta fram beslutsunderlag, skriva utlåtanden över vissa EU-dokument samt följa upp och utvärdera riksdagsbeslut. De hjälper också till i arbetet med forsknings- och framtidsfrågor.

Källa: Riksdagen

Andra läser: Trump erbjuder vapen till ärkerivalen 

Foto: Agnes Stuber, Socialdemokraterna Miljöpartiet resp Centerpartiet

Text: Redaktionen

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds 

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen