Åtminstone när det gäller de färskaste i branschen.

Sedan 2023 har nämligen var tredje ny mäklare redan slutat, rapporterar GP. Möjligen för att studenterna inte är tillräckligt förberedda på den kommersiella verkligheten, tror mäklarsamfundets vd Oskar Öholm.

– Du måste bygga en egen kundbas och skapa ett förtroende för dig själv. Dessutom måste affärer göras när inkomsten, särskilt i början, brukar vara helt och hållet provisionsbaserad, säger han till tidningen.

“Ren katastrof”

Idag finns en bit över 7 000 mäklare registrerade i Sverige, enligt Fastighetsmäklarinspektionen, FMI. 

Georgia Statius var en av dem, men inte längre. Hon upplever att lärarna under studietiden varnade skarpt för att mäklaryrket skulle bli tufft. 

Det stora problemet var marknaden. Framför allt när folk nästan slutade köpa bostäder när inflationen och räntan sköt i höjden för några år sedan.

– Jag kom ut på en marknad som var ren katastrof. Det var ingen bra marknad för nybörjare, säger Georgia Statius till GP och berättar att hon i snitt tjänade mellan 5 000 och 10 000 kronor i månaden före skatt.

Andra läser: "En miljard kan dö" – Bill Gates varnar

Många mäklare pessimistiska

Georgia Statius hoppade av yrket efter två och ett halvt år. Hon är långt ifrån den enda som kastat in handduken, och ännu fler har det tufft i branschen. Förra året visade en undersökning bland Fastighetsmäklarförbundets medlemmar att hela 84 procent upplever att arbetsmarknaden försämrats under de tre senaste åren.

– På frågan ”hur ser du på dina framtidsutsikter som fastighetsmäklare?” svarade 35 procent positivt eller mycket positivt, medan 44 procent svarade negativt eller mycket negativt, skriver förbundet.

Nästan hälften (48 procent) rapporterar en ökad arbetsbelastning och 65 procent att deras årsinkomst minskat de senaste tre åren.

– Majoriteten (65 procent) av mäklarna uttrycker ett missnöje med sin nuvarande lön, varav 39 procent är mycket missnöjda och 27 procent är något missnöjda. Medan endast 22  procent av de som svarade är nöjda med sin lön.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Foto: B. Olsen

Text: Redaktionen

Störningar av trafiken genom Hormuzsundet har bidragit till att priserna ökat markant vid pump.

Nu blir det ännu dyrare.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en krönika hos Transportnytt.

Han hänvisar dels till situationen i Mellanöstern, dels till omfattande nedstängningar av raffinaderier i Europa efter prognoser om en kraftigt minskad efterfrågan på diesel.

”Även i Sverige”

Hemberg konstaterar att Europa inte längre är självförsörjande på diesel, utan är beroende av leveranser från ”konfliktdrabbade producenter och mellanhänder”.

På grund av blockeringarna i Hormuzsundet och Röda havet transporteras dieseln nu med tankfartyg runt den afrikanska kontinenten.  

– Det innebär att enorma mängder diesel hela tiden befinner sig till sjöss, vilket gör leveranskedjan extremt sårbar för minsta lilla störning. Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver Hemberg.

Sverige befinner sig visserligen i ett bättre läge än många andra europeiska länder, eftersom norsk olja används till svensk bensin och diesel.

Trots det bedömer Hemberg att dieselpriset kommer att stiga kraftigt i Sverige.

– Våra priser åker ändå med upp i en ny europeisk olje- och dieselfrossa.

Läs mer: Bokningarna rusar – Ryanair sätter in ny direktlinje

Tillfälliga sänkningar försvinner

Bränslepriserna i Sverige beräknas stiga redan nästa vecka.  

Torsdagen den 1 oktober löper den första av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. Det innebär att skatten höjs med motsvarande cirka en krona litern för bensin och 40 öre per liter för diesel.

Två månader senare, den 1 december, löper den andra tillfälliga skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med cirka tre kronor per liter.

Läs också: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen