Den 30-åriga bolåneräntan, som är den vanligaste i USA, har stigit till över sju procent, rapporterar Mortage News Daily.

Samtidigt stiger räntorna på statsobligationer i USA och runt om i världen. Den amerikanska tvåårsräntan är upp fyra punkter till 4,91 procent, medan tioårsräntan stiger till 5,19 procent.

Nu blinkar varningslamporna rött.   

– Räntorna på amerikanska statsobligationer rusar till nivåer som inte har setts på nästan två decennier. Konsekvenserna kan sträcka sig långt utanför Wall Street och leda till högre lånekostnader för konsumenter, företag och regeringar, rapporterar Bloomberg.

Kan dra med sig hela världen

De stigande räntorna har flera förklaringar.

En faktor är det stigande oljepriset, som ökar risken för att inflationen förblir hög.

Samtidigt går den amerikanska ekonomin starkt, vilket har fått centralbanken Federal Reserve att hålla fast vid en stram penningpolitik. I september höjde Fed återigen styrräntan med 25 punkter till 3,75–4,00 procent.  

Ovanpå det finns en oro för USA:s snabbt växande statsskuld, som befaras pressa upp räntorna ytterligare.

Utvecklingen i USA påverkar omvärlden. I stora länder som Japan, Storbritannien och Tyskland noteras stigande räntor på statsobligationer, rapporterar Bloomberg.

 Sean Simko, chef för ränteinvesteringar på SEI Investments, skräder inte på orden.

– Det är ett sammanbrott, säger hon till nyhetsbyrå.

Läs också: Omtalad skattesänkning kan bli kvar – expert tror inte på höjning 

Köper tillbaka

Trumpadministrationen försöker hålla nere de amerikanska marknadsräntorna genom att bland annat köpa tillbaka statsobligationer.

Finansdepartementet planerar ett återköp på 38 miljarder dollar för att förbättra likviditeten på obligationsmarknaden.

Administrationen vill även minska statskulden. Hittills har dock statskulden fortsatt öka under president Trumps styre.  

Läs också: Trumps minister vill stoppa presidenten 

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Störningar av trafiken genom Hormuzsundet har bidragit till att priserna ökat markant vid pump.

Nu blir det ännu dyrare.

Det uppger energiekonomen Claes Hemberg i en krönika hos Transportnytt.

Han hänvisar dels till situationen i Mellanöstern, dels till omfattande nedstängningar av raffinaderier i Europa efter prognoser om en kraftigt minskad efterfrågan på diesel.

”Även i Sverige”

Hemberg konstaterar att Europa inte längre är självförsörjande på diesel, utan är beroende av leveranser från ”konfliktdrabbade producenter och mellanhänder”.

På grund av blockeringarna i Hormuzsundet och Röda havet transporteras dieseln nu med tankfartyg runt den afrikanska kontinenten.  

– Det innebär att enorma mängder diesel hela tiden befinner sig till sjöss, vilket gör leveranskedjan extremt sårbar för minsta lilla störning. Med andra ord kan vi räkna med fortsatt dyra och ännu dyrare dieselpriser även i Sverige under hela 2027, skriver Hemberg.

Sverige befinner sig visserligen i ett bättre läge än många andra europeiska länder, eftersom norsk olja används till svensk bensin och diesel.

Trots det bedömer Hemberg att dieselpriset kommer att stiga kraftigt i Sverige.

– Våra priser åker ändå med upp i en ny europeisk olje- och dieselfrossa.

Läs mer: Bokningarna rusar – Ryanair sätter in ny direktlinje

Tillfälliga sänkningar försvinner

Bränslepriserna i Sverige beräknas stiga redan nästa vecka.  

Torsdagen den 1 oktober löper den första av regeringens tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel ut. Det innebär att skatten höjs med motsvarande cirka en krona litern för bensin och 40 öre per liter för diesel.

Två månader senare, den 1 december, löper den andra tillfälliga skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med cirka tre kronor per liter.

Läs också: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen