JUST NU: Partiet KU-anmäler ministern

2022 03 28

Regeringens ansvarige handläggare i Kallakärendet ska 2013 varit med och beslutat om att järnmalmen i Kallak är av riksintresse.

Då jobbade den ansvarige handläggaren i egenskap av jurist på Sveriges geologiska undersökningar, SGU, avslöjade DN.

Enligt tidningen ska flera av tjänstemännen varit partiska och en senior SGU-geolog har låtit sig bjudas på en resa till Alperna av ett konsortium där Beowulf Mining, bolaget som ska starta gruvan, ingår.

Enligt experter som DN pratat med kan det röra sig om jäv.

Reagerar kraftigt

DN:s avslöjande har väckt en stor kritik från flera kritiker, bland annat från samer och miljörörelser.

Nu reagerar även Miljöpartiet. Partiet anmäler näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) till konstitutionsutskottet, KU.

Oerhört graverande uppgifter

– Det är oerhört graverande uppgifter som framkommer i granskningen och det väcker väldigt många frågor. Med tanke på vilka enorma konsekvenser det här beslutet får är det viktigt att man går till botten med det. Vad är det som har försiggått inne på näringsdepartementet? Man behöver få veta hur relationerna har sett ut mellan departementet och berörda parter, säger Märta Stenevi (MP) till DN och tillägger:

– Med anledning av detta så kommer vi nu lämna in en KU-anmälan riktad mot Karl-Petter Thorwaldsson.

Kan kräva oberoende granskning

Miljöpartiets språkrör framhäver också att hennes parti öppnar för fler åtgärder. De kommer att kalla upp näringsministern till riksdagens näringsutskott och öppnar även för en större oberoende granskning av händelserna.

– Jag utesluter inte att vi längre fram, beroende på vad ministern säger i utskottet, kommer kräva en oberoende granskning från regeringens sida av det här. För vi måste veta att det här har gått rätt till, säger Märta Stenevi till DN.

Har svarat

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson har svarat tidningen i en skriftlig kommentar:

– Jag har noterat Miljöpartiets KU-anmälan mot mig. Jag välkomnar att KU återigen ges möjlighet att titta på ärendet och jag svarar självklart på eventuella frågor som KU kan ha.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen