22 sep 26

Ekonomiskt glädjebesked i Sverige – inte hänt på många år

2026 09 22

Ett ekonomiskt trendbrott noteras bland svenska hushåll. 

För första gången på flera år minskar svenskarnas skuldberg. Det framgår av ny statistik från branschorganisationen Svensk Inkasso.

Under perioden juni–augusti minskade antalet pågående inkassoärenden för första gången sedan sommaren 2023.

Totalt inkom 1 787 824 nya inkassokrav under perioden, samtidigt som 1 798 419 ärenden avslutades. Det innebär en minskning med omkring 10 000 ärenden.

– Det här ett trendbrott. När det avslutas fler ärenden än vad som tillkommer minskar antalet pågående kravärenden. Det är positivt både för de berörda personerna och för samhället att skulderna minska, säger Fredrik Engström, ordförande för Svensk Inkasso.

Kraftig förändring

Trenden ser dessutom ut att fortsätta.

Inflödet av nya inkassokrav minskar i en stadig takt, rapporterar Svensk Inkasso.

I augusti var antalet nya krav 6,3 procent lägre än under samma månad i fjol. Jämfört med augusti 2023 minskade antalet nya inkassokrav med hela 26,5 procent.

– Två månader räcker inte för att säga att den långsiktiga utvecklingen har vänt. Men tillsammans med det minskade inflödet av nya krav visar sommarsiffrorna att tillväxten i ärendestockens volym har bromsat in tydligt, säger Fredrik Engström.

Läs mer: Nya regeringen uppmanas: Måste rivstarta 

FAKTA: Inkassostatistik augusti 2026

- Juni–augusti: 10 595 fler ärenden avslutades än tillkom

- Nya inkassokrav juni–augusti: 1 787 824

- Avslutade inkassoärenden juni–augusti: 1 798 419

- Januari 2023–augusti 2026: avslutade ärenden var fler än nya under sju av 44 månader

- Nya inkassokrav januari–augusti: 4 972 356, en minskning med 8,7 procent

- Netto januari–augusti: 143 436 fler ärenden tillkom än avslutades

Källa: Svensk Inkasso

Läs också: 10 500 måste anställas – 40 000 kronor i snittlön

Foto: V. Gariev

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 26

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern 

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen