Bränslepriserna har nått rekordnivåer i EU.

Men Sverige sticker ut som ett av länderna där det är billigast att tanka – endast ett land har lägre bensinpris, rapporterar Euronews.

Rekorddyrt att tanka

Bensin- och dieselpriserna i EU har nått rekordnivåer under veckan, enligt EU-kommissionen.

Den 14 september kostade en liter bensin i genomsnitt 2,063 euro i EU, medan diesel kostade 2,159 euro per liter.

Det är de högsta nivåerna som uppmätts i Europeiska kommissionens serie, som sträcker sig tillbaka till 2005.

Siffrorna kommer från Europeiska kommissionens veckorapport om oljeindustrin, publicerad den 17 september, och inkluderar skatter.

Samtidigt skiljer sig priserna kraftigt mellan länderna.

Danmark hade det högsta bensinpriset i mätningen där en liter bensin kostade omkring 2,56 euro vid mätningen.

I andra änden av listan finns Malta, där priset låg på endast 1,34 euro per liter. Även dieselpriserna varierade kraftigt. Malta hade det lägsta priset på 1,21 euro per liter, medan Finland låg högst med 2,51 euro.

Utvecklingen har bland annat kopplats till konflikten i Mellanöstern och störningar i oljeleveranserna.

– Framöver väntas marginalen för diesel nå sin topp i oktober, säger ECB-experter till Euronews Business.

Sverige näst billigast

Sverige hamnar oväntat långt ner i prislistan.

Det svenska genomsnittet låg på 1,51 euro per liter, vilket innebär att Sverige är näst billigast i hela EU – endast Malta hade lägre bensinpris.

Skillnaden mot Danmark är samtidigt mycket stor.

Med det svenska priset skulle en 50-liters tank kosta omkring 75,50 euro, jämfört med cirka 128 euro i Danmark.

Att Sverige ligger lågt i jämförelsen betyder däremot inte att bränslet har blivit billigt.

Tvärtom har priserna stigit kraftigt i hela EU under 2026.

Sedan början av året har det genomsnittliga bensinpriset i EU ökat med omkring 29 procent. Dieselpriset har samtidigt stigit med nästan 40 procent.

– För att bensin- och dieselpriserna ska sjunka skulle den viktigaste faktorn vara att kriget i Mellanöstern upphör, att flödena genom Hormuzsundet normaliseras och att den globala raffinaderiverksamheten återställs så att oljelagren kan byggas upp igen, säger ECB-experterna.

Andra läser: Ryska elitenheter dras bort från fronten

Foto: Fotorech

Text: Redaktionen

Det har länge varit oklart för många svenska bilister om det gamla körkortet faktiskt kommer behöva bytas ut.

Nu bekräftar Transportstyrelsen att de äldre körkorten ska fasas ut och ersättas av den nya modellen.

Besked från Transportstyrelsen

För många svenska bilister har frågan varit vad som egentligen gäller för det gamla körkortet.

Måste det bytas ut bara för att Transportstyrelsen har tagit fram en ny version – eller kan det gamla kortet fortsätta användas?

Nu är beskedet tydligt - de gamla körkorten ska successivt bort, utan undantag.

– Det arbetet pågår just nu, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

Transportstyrelsen började tillverka den nya versionen i början av 2025. Sedan dess får alla körkort som tillverkas i Sverige det nya utseendet.

Nyheten om att ett digitalt körkort snart ska införas  i Europa har gjort förvirringen ännu större. Med det digitala körkortet kommer det inte längre finnas krav på att även ha plastkortet, men för de som vill behålla det traditionella kortet, kommer det behöva ersättas av den nya versionen.

Alla ska ha nya kortet

Men övergången sker inte genom att alla svenska bilister samtidigt måste skicka in sina gamla körkort. När körkortet löper ut och ska förnyas kommer det gamla kortet att ersättas av den nya versionen.

– Körkorten fortsätter vara giltiga i enlighet med de utgångsdatum som står på körkortet. De gamla körkorten fasas ut successivt i samband med körkortsförnyelser, säger Peter Andersson, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen.

Det nya körkortet har tagits fram med flera nya säkerhetsdetaljer.

Bland annat finns hologram och UV-teknik som ska göra kortet svårare att förfalska och enklare att kontrollera.

Transportstyrelsen beskriver förändringen som en del av ett löpande säkerhetsarbete.

Nästan 1,5 miljoner har bytt

Övergången är redan i full gång. Omkring 1,48 miljoner svenska körkort redan bytts ut till den nya versionen.

Och utvecklingen fortsätter varje gång ett körkort ska förnyas.

Snart träder även det digitala körkortet i kraft.

Den nya modellen gäller dessutom inte bara för vanliga svenska körkort. Förändringen omfattar även flera andra typer av behörighets- och förarbevis.

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Sommaren i Europa har präglats av ovanligt varma temperaturer.

Flera länder har noterat nya värmerekord. Trenden har fortsatt också under sensommaren, och väderfenomenet El Niño uppges vara en av förklaringarna.

– En stark El Niño kan tillfälligt bidra till att höja den globala medeltemperaturen och öka risken för extrem värme i vissa regioner, men effekten varierar kraftigt mellan olika delar av världen, säger Lasse Rydqvist, meteorolog på Klart.

– De enskilda värmerekorden går därför inte att automatiskt förklara med El Niño. Samtidigt sker fenomenet ovanpå den långsiktiga globala uppvärmningen, vilket innebär att utgångsläget redan är varmare än tidigare.

Kan leda till kall vinter

Årets kraftfulla El Niño kan också göra att vintern i de skandinaviska länderna blir påverkad. Det varnar den finske meteorologen Markus Mäntykannas för, rapporterar Iltalehti.

– Nu när vi står inför ett potentiellt rekordbrytande El Niño-fenomen återstår det att se om de långsiktiga effekterna av fenomenet också kommer att märkas i Europa, det vill säga om vi kommer att få en riktig gammaldags vinter i norra Europa – en långvarig sådan.

Mer kallt

Enligt Mäntykannas preliminära prognos kan vintern bjuda på kallt väder i betydligt större utsträckning än vad som varit normalt de senaste åren. Dessutom kan kylan stanna under längre perioder än vanligt.

– I Europa kan El Niño driva jetströmmen mot en mer sydlig rutt, vilket är en av de faktorer som möjliggör kylan i norra Europa, förklarar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Bank-ID går ut med varning till användare

Osäkert

Prognosen är ännu osäker. Men det kan alltså bli en kallare och potentiellt mer snörik vinter över Skandinavien i år.

– Även om det finns potential för riktigt vinterväder är det värt att minnas osäkerheten kring långsiktiga prognoser vid höga latituder, framhåller Mäntykannas.

Följer utvecklingen

Hur väderfenomenet utvecklas och hur påverkan på vädret blir framöver är något som Klarts meteorolog Lasse Rydqvist kommer bevaka noggrant under de kommande månaderna.

– Med en allt starkare El Niño under hösten och vintern kommer utvecklingen av temperaturer och extremväder därför att följas extra noga världen över, säger han.

LÄS MER: S lovar satsning för 500 000 svenskar – ”det första vi ska göra”

Foto: Pavel Lozovikov

Text: Redaktionen