Valspurten är i full gång. Flera partier lovar mer i plånboken för svenska hushåll efter valet, även om vägarna dit skiljer sig åt. Högre pensioner, lägre skatter eller ökat barnbidrag är några av förslagen.

Men vad skulle svenska folket göra om de fick några extra hundralappar varje månad?

Sparar pengarna

Swedbank ger svaret. Nästan 60 procent av svenskarna skulle spara hela eller delar av beloppet, om de fick 500 kronor extra i plånboken varje månad, enligt en undersökning som banken beställt av Sifo.

– Något fler hushåll uppger att de har en ekonomi i balans idag jämfört med för ett år sedan, och för många skulle ett extra tillskott gå direkt till sparandet, säger Madelén Falkenhäll, ekonom finansiell hälsa på Swedbank.

– Men för en del grupper skulle mer pengar i plånboken spela större roll i den vardagliga ekonomin.

Läs också: Sverige varnar två Natojättar – Ryssland står redo

Finns undantag

Bland vissa grupper är andelen betydligt lägre. Bland annat uppger många ensamstående föräldrar att ett extra tillskott varje månad skulle gå direkt till vardagskonsumtionen.

– Även om de ekonomiska marginalerna har ökat för de flesta så har det gått åt motsatt håll för de i de lägre inkomstspannen. De ser också mer pessimistiskt på sin ekonomiska framtid, säger Madelén Falkenhäll.

Siffror från undersökningen

- 30 procent av ensamstående föräldrar skulle lägga pengarna på sådant som behövs i vardagen, men 16 procent av dem uppger att det behövs mer än 500 kronor för att ekonomin ska gå ihop.

- 16 procent av svenska företagare anser att ett tillskott på 500 kronor inte räcker för att få sin ekonomi i balans.

- 66 procent av svenskarna uppger att de har större inkomst än utgifter varje månad, vilket är en ökning i jämförelse med 2025.

- Störst förbättring finns bland kvinnor mellan 50 och 64 år. 74 procent av dem har pengar över varje månad, jämfört med 67 procent förra året.

- 76 procent tror att deras privatekonomi kommer vara god i framtiden.

- 18 procent är tveksamma till om de kommer få en bra ekonomi eller till och med säkra på att den kommer att vara dålig även på sikt.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: V. Gariev resp MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Det visar nya siffror från EY, ett av världens största revisons och rådgivningsföretag.

I den nya rapporten European Economic Outlook fastlår EY:s europeiska chefsekonom och ekonomianalytiker att Sveriges ekonomi växer dubbelt så snabbt som euroområdet.

– Under andra kvartalet växte svensk ekonomi med 3,2 procent i årstakt, vilket var en av de högsta tillväxttakterna i EU. Under första kvartalet ökade samtidigt investeringarna med 5,7 procent i årstakt, en av de högsta nivåerna i Europa, framhåller analytikerna.

”Påverkas minst”

Enligt rapporten väntas svensk ekonomi växa med 2,5 procent i år. Detta i ett läge där konflikten i Mellanöstern slår hårt mot flera europeiska ekonomier.

– Konflikten i Mellanöstern är Europas största ekonomiska risk just nu, men Sverige hör till de ekonomier som påverkas minst visar vår senaste makroekonomiska rapport. Fallande energipriser, ökad inhemsk efterfrågan och försvarsinvesteringar driver tillväxten, säger Magnus Kuchler, Sverigechef på EY.

LÄS MER: Handelsbanken: Ekonomin växlar upp

Ökar i Sverige – bromsar i Europa

Investeringarna ökar i Sverige, samtidigt som utvecklingen går åt motsatt håll i stora delar av Europa. Inom euroområdet sjönk investeringstillväxten till 1,6 procent i årstakt under andra kvartalet, rapporterar Ey.

Sverige går mot strömmen – investeringarna ökar vilket får stort genomslag i ekonomi.

Ey:s analytiker pekar på att energipriserna har fallit med 13,4 procent sedan februari, vilket markerar den största nedgången i Europa. Samtidigt har Riksbanken, till skillnad från den europeiska centralbanken ECB, lämnat styrräntan oförändrad.

– Europas svaga investeringar har blivit ett tillväxtproblem. Sverige går mot strömmen, drivet av inhemska investeringar, offentliga satsningar och ett kostnadsläge med lägre inflation, räntor och energipriser än i omvärlden. Det ger svenska företag ett försprång, säger Magnus Kuchler.

LÄS OCKSÅ: Ryssland gör jättedeal i Asien

Elbolaget Bixia varnar för att elpriserna kommer att skjuta i höjden under hösten.

Hushåll runt om i landet kan räkna med betydligt dyrare elräkningar.

För årets sista kvartal väntas elpriset hamna runt 1,25 kronor per kilowattimme, jämfört med 55 öre samma period i fjol.

Dyrast blir det för hushåll i södra Sverige. I det sydligaste elområdet SE4 väntas elpriset i genomsnitt landa på 1,40 kronor per kilowattimme.

Men stora prisuppgångar väntas även i norr. I SE1 och SE2 beräknas priset till omkring 70 öre per kWh, vilket är dubbelt så dyrt som under hösten 2025.

Lägsta nivån sedan 2013

Bixia pekar ut två faktorer som driver upp elpriserna.

För det första påverkas priserna av den utdragna konflikten i Mellanöstern. Stängningen av Hormuzsundet utanför Iran har bidragit till att Europas gaslager ligger på den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt har Sverige fortsatt låga vattennivåer, vilket ökar sårbarheten för stigande energipriser på kontinenten.

– I vanliga fall är vattenkraften vår krockkudde mot höga priser på kontinenten men i år räcker den inte till. Vattenmagasinen ligger på mycket låga nivåer och det vatten som finns i magasinen behöver räcka hela vintern, säger Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson.

– Därför sparar producenterna på sina vattenresurser genom att producera minimalt och istället importerar Norge tidvis el från Europa. Då får vi Europas priser upp till oss och därmed en betydligt högre prisbild, fortsätter han.

LÄS MER: Svensk bank storvarslar 

Ny elkris?

Höstens förväntade priser närmar sig nivåerna under elkrisen 2022, då genomsnittspriset låg på 1,50 kronor per kilowattimme.

Johan Sigvardsson tror dock inte att elpriserna kommer att sticka iväg på samma sätt under hösten och vintern. Han hänvisar till årets ovanligt starka El Niño, som enligt experten kommer bidra till mildare temperaturer än normalt.

– När vädret diskuteras i förhållande till elpriser ligger fokus oftast på utbudssidan och på hur vädret påverkar tillgången på till exempel vind- och vattenkraft, men även temperaturen har en inverkan på priset. I Sverige kan elförbrukningen skilja sig med upp mot 15 procent en kall och en mild vinter. Lägre elförbrukning innebär en markant lägre efterfrågan och sjunkande elpriser, säger Sigvardsson.

En regnig höst och snörik vinter kan även pressa ner elpriserna.

– Vid mycket regn och snö tidigt på säsongen kommer vattenkraftsproducenterna släppa lite på kranarna redan i december eller januari för att undvika överfulla magasin och dumpade priser framåt sommaren. Då blir det pyspunka på de höga elpriserna, säger Johan Sigvardsson.

LÄS OCKSÅ: Fondsparandet ökar i Sverige