Från den 1 juni gäller ett nytt lönekrav för att utländska arbetare ska kunna få arbetstillstånd i Sverige. Personen måste tjäna minst 90 procent av medianlönen i Sverige vid tidpunkten för att ansökan ska beviljas.

Utifrån aktuell medianlön i Sverige beräknas lönekravet för arbetstillstånd till 34 470 kronor i månaden.

Kritiseras 

Regeringens reform innebär ett stort skifte. Före 2023, då lönekravet höjdes för första gången, krävdes en månadslön på minst 13 000 kronor för att få arbetstillstånd i Sverige.

Svenskt Näringsliv är mycket kritiska till det nya kravet. Organisationen pekar på att Sveriges demografiska utmaningar kräver att företag har möjlighet att rekrytera kompetens från andra länder.

– Det är fel att välja bort internationell kompetens i ett läge där svenska företag redan går på knäna i rekryteringen, har Svenskt Näringslivs vice VD Karin Johansson sagt till DN.

LÄS OCKSÅ: Svensk bank storvarslar 

Jimmie Åkesson till angrepp

Det nya lönekravet för arbetskraftsinvandring är en hjärtereform för Sverigedemokraterna.

Nu svarar Jimmie Åkesson (SD) på kritiken från näringslivet. Han anser att den bottnar i en vilja att ta in så mycket arbetskraft till Sverige till lägsta möjliga kostnad.

– Jag kommer inte att köpa att de vill fylla hela Sverige med indier för att hålla nere lönerna. Jag förstår att de vill det, men jag kommer aldrig att ge dem det, säger Åkesson till Di.

SD-ledaren anser att det tidigare systemet för arbetskraftsinvandring har lett till att lönerna pressas ned och att svenska arbetare blir av med sina jobb.

– Jag har träffat så många ingenjörer under den här valrörelsen som kommer fram och säger att ni måste göra någonting åt det här. De tar hit en massa indier som jobbar för halva lönen och sedan går vi arbetslösa.

LÄS MER: Långtidsarbetslösa får mindre pengar 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin. 

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT. 

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen