Ryska stridsflygplan har kolliderat

2026 09 08

Två ryska stridsflygplan har kraschat in i varandra.

Tidigare på måndagen kom uppgifter om att Ukraina attackerat ett ryskt stridsflygplan av typen Su-24 på den ockuperade Krymhalvön.

Nu har Ryssland förlorat ytterligare två stridsflygplan.

En kollision har inträffat i Kursk-regionen, rapporterar United24Media och ryska Meduza.

Har kolliderat

Av oklar anledning har två ryska Su-35S-stridsflygplan kolliderat i luften.

En av piloterna dog i samband med kraschen, medan den andra lyckades överleva incidenten efter att ha skjutit ut sig från planet.

Kraschen inträffade i Kursk-regionen på måndagen.

Ryska myndigheter har ännu inte gått ut med några detaljer kring varför kollisionen inträffade.

Det är Su-35S

På sociala medier cirkulerar bilder som föreställer ett av de kraschade planen.

Su-35S är ett ryskt flerfunktionellt stridsflygplan som används av den ryska militären vid sidan av plattformarna Su-30 och Su-34. 

Flygplanet har utvecklats från den sovjetiska Su-27 och togs fram som en uppgradering till generation 4+ för att utföra både jakt- och attackuppdrag.

Läs mer: USA-stridsflyg har bombat fel

Kriget kostar

Rysslands krig i Ukraina har pågått sedan februari 2022.

Under de fyra och ett halvt år som kriget har pågått har Ryssland enligt nya uppgifter spenderat 57,144 biljoner rubler, eller 660 miljarder dollar.

– Detta belopp kan jämföras med centralbankens samtliga guld- och valutareserver, rapporterar RBC Ukraine.

10,5 procent

Det finns inga tecken på att Ryssland är på väg att avsluta kriget.

Således fortsätter också kostnaderna att stiga.

– I den ryska budgetlagen för 2026 planerade den ryska regeringen ursprungligen försvarsutgifterna till 6,7 procent av BNP. I verkligheten är dock utgifterna ungefär 1,5 gånger högre än planerat och nådde 10,5 procent av halvårs-BNP under de första sex månaderna.

Läs mer: Su-24-stridsflygplan attackerat

Foto: By Anna Zvereva from Tallinn, Estonia - Russian Air Force, RF-81719, Sukhoi Su-35S, CC BY-SA 2.0 resp sociala medier

Text: Redaktionen


21 okt 26

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen


21 okt 2026

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen