1 sep 2026

JUST NU: S-löfte till alla med under 70 000 i månadslön

2026 09 01

Enbart tolv dagar återstår till valdagen.

Då går Socialdemokraterna ut med ett konkret löfte till den stora majoriteten av svenska löntagare.

– Ingen som tjänar under 70 000 kronor varje månad ska få höjd inkomstskatt, säger partiledare Magdalena Andersson till SVT.

"Hundralapp" för höginkomsttagare

Frågan har aktualiserats då S samtidigt lovar bland annat kortare vårdköer och ökat barnbidrag.

Andersson själv är dock tydlig. Ingen med “normala inkomster” ska behöva betala mer i form av skattehöjningar för att finansiera löftena.

Däremot ska höginkomsttagare med 70 000 kronor i månaden betala “någon hundralapp” mer i skatt. En summa som successivt ska komma att öka.

– Efter de här tuffa åren där dessutom de svenska lönerna har halkat efter övriga Europa så behöver vanliga människor få mer pengar i plånboken. Därutöver vill vi driva en ekonomisk politik så att ekonomin växer och man kan få reallöneökningar, säger S-ledaren.

Öppnat för miljonärskatt

Magdalena Andersson har tidigare talat om gränsen på 70 000 kronor i månaden. Redan i våras deklarerade hon att S planerar att höja skatten för den gruppen.

Även en form av miljonärskatt kan bli aktuell.

Vi vill höja skatten för dem som har de allra högsta inkomsterna, inte så mycket för dem som tjänar runt 70 000. Men tjänar man uppåt det som en vanlig statsminister tjänar, till exempel, då handlar det om mer, sade Andersson till SvD i april.

Andra läser: Säg ja nu – Putin vädjar till Xi Jinping

Hon framhöll samtidigt att “den skatten inte betalas alls av vanliga löntagare”.

– Men betalas av folk som har miljoninkomster.

I den senaste opinionsmätningen från Demoskop förra veckan hade S ett väljarstöd på 30,4 procent, en knapp ökning på 0,2 procentenheter. Indikator Opinions mätning samma vecka visade på 31,3 procent, ett tapp på 1,2 procentenheter.

Andra läser: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Foto: Bene Riobó, Wikipedia Commons (CC BY-SA 4.0)

Text: Redaktionen


31 aug 2026

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt. 

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen