Grekland har skickat upp F16-plan – mot turkisk drönare

2026 08 29

Grekland har skickat upp stridsflygplan på grund av en turkisk drönare.

De två länderna är som bekant allierade i Nato – men återkommande spänningar orsakar problem med jämna mellanrum.

Nu har Grekland skickat upp F-16-stridsflygplan på grund av att en turkisk drönare uppges ha kränkt grekiskt luftrum.

Turkisk drönare

Det grekiska flygvapnet sattes omedelbart i beredskap efter att ett turkiskt obemannat luftfartyg – en drönare – upptäckts ha trängt in i Atens flyginformationsområde och kränkt det grekiska nationella luftrummet.

Grekland svarade snabbt genom att skicka upp två F-16-stridsflygplan.

Planen fick i uppdrag att upptäcka, identifiera och avvärja den turkiska drönaren.

Drevs bort

Den turkiska drönaren uppges ha närmat sig ett område nära terminalbanan på Alexandroupolis flygplats i samma ögonblick som ett passagerarplan från Aegean förberedde sig för start.

– Samarbetet mellan den civila luftfartsmyndigheten och de grekiska stridsflygplanen gjorde det möjligt att driva iväg drönaren utan att äventyra passagerarflygets säkerhet, uppger Euronews.

Turkiet har inte kommenterat händelsen.

Läs mer: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Mångåriga dispyter

Trots att Grekland och Turkiet båda är Natoallierade finns mångåriga spänningar mellan länderna.

Det konstaterar den ansedda tankesmedjan Atlantic Council.

– Bilaterala tvister, särskilt de som rör avgränsning av maritimt territorium, är långvariga och välkända, menas det.

Så bör länderna agera

Men enligt tankesmedjan finns det en ljus framtid av samarbete för länderna – om de agerar på rätt sätt.

– Turkiet och Grekland borde inse att många av deras problem ligger i det förflutna, men att alla lösningar finns i framtiden och i deras synergier, framhåller tankesmedjan.

– I stället för att tillgripa handlingsförlamning i hopp om en framtida konfliktlösning bör de aktivt ta tillvara möjligheter och omedelbart ta itu med problem som, även om de är föremål för oenighet, inte utgör lika långvariga tvister.

Läs mer: Krisläge för Trump – sätter sig på planet direkt

Foto: By Nick / from United Kingdom - Hellenic (Greek) Air Force F-16C Fighting Falcon, CC BY 2.0

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen