Putin kokar av ilska – hans största fiende har bestämt sig

2026 08 24

På måndagen anländer Storbritanniens premiärminister Andy Burnham till Kyiv i samband med att Ukraina firar 35 år av självständighet.

Han gör det med ett löfte.

Storbritannien kommer “inte att backa” från att stötta Ukraina och väntas dessutom ge besked om att bidra till att det krigsdrabbade landet ska kunna slå till mot Ryssland med långdistansmissiler, rapporterar Sky News.

Det ska ske genom att dela hemligstämplad information om brittiska komponenter till roboten SCALP så att ukrainarna själva kan bygga den.

– Jag tror att detta är ett budskap till Moskva från Storbritannien som visar att de inte backar trots den ökade retoriken (från Ryssland, red. anm.), säger Rysslandskorrespondenten Ivor Bennett till Sky News.

– Det är ett verkligt uttalande om avsikt, det är inte bara symboliskt heller.

Kreml: "Bensin på elden"

Storbritanniens tidigare försvarsminister John Healy har kallat Natolandet för “Rysslands fiende nummer ett”.

Putinregimen har reagerat kraftfullt på de brittiska planerna. 

– Vi ser extremt negativt på dem, säger diktatorns Vladimir Putins egen talesperson Dmitirj Peskov enligt Sky News.

– Storbritannien deltar i detta krig på Kyivregimenssida. Storbritannien häller metodiskt och konsekvent bensin på elden och planerar metodiskt och konsekvent att förhindra en fredlig lösningsprocess, hävdar Peskov.

Läs mer: Dagestan under attack

Jämför med Nazityskland

På plats i den ukrainska huvudstaden jämför Burham det ukrainska motståndet med Storbritanniens kamp mot Nazityskland. 

Att den brittiska ledaren åkt till Kyiv är delvis överraskande, menar Ivor Bennett.

– Han behövde inte närvara personligen – majoriteten av ledarna i koalitionen av de villiga kommer att närvara på distans. Men det faktum att han åker till Kyiv personligen tror jag är för att visa att han är engagerad i den ukrainska saken och att han är med på det långsiktiga planen, säger korrespondenten.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen. 

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen