150 000 måste anställas – snittlön på 34 600 kronor

2026 08 22

Fram till år 2040 måste 150 000 anställas i transportsektorn.

Arbetslösheten är alltjämt ett problem i Sverige.

Men i vissa branscher finns fortsatt ett stort behov av personal, exempelvis inom sjukvården.

Även i transportsektorn behövs fler, och fram till år 2040 måste 150 000 anställas i branschen.

150 000

Branschorganisationen Transportföretagen understryker att 150 000 nya medarbetare behöver anställas fram till 2040. 

Det motsvarar knappt 10 000 personer varje år.

– Vi behöver politiska satsningar på transportrelaterade utbildningar för att kunna möta samhällets behov av transporttjänster, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen. 

34 600 kronor i lön

Enligt Arbetsförmedlingen bedöms det finnas stora möjligheter till arbete som exempelvis lastbilschaufför.

Och på fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag. 

Enligt myndigheten ligger den viktade genomsnittslönen för yrket på 34 600 kronor. 

Läs mer: Rekordnotering för elbilar

Behövs busschaufförer

Samtidigt behövs fler busschaufförer.

Inom en treårsperiod beräknas närmare 7 000 nya förare behöva anställas för att upprätthålla samma utbud som idag. 

Den viktade genomsnittslönen för busschaufförer är 33 400 kr. 

Och mekaniker

Transportsektorn omfattar en rad olika yrken.

Även för buss-och lastbilsmekaniker bedöms det finnas stora möjligheter till arbete, och ökad efterfrågan på fem års sikt jämfört med idag.

Snittlönen för motorfordonsmekaniker och fordonsreparatörer ligger på 35 500 kronor.

– Lastbils- och maskinmekaniker arbetar med tunga fordon och mobila maskiner, förklarar Arbetsförmedlingen.

– Felsökning, reparation och service är de vanligaste arbetsuppgifterna. Fältservice förekommer, då åker mekanikern ut till kundens fordon för att laga det på plats. 

Läs mer: Riksbanken slår fast – finns två vägar att gå

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen


09 okt 26

”Det är inte klokt” – socialdemokrater bestörta

2026 10 09

Centerpartiets och Vänsterpartiets röda linjer ligger kvar och regeringsförhandlingarna står still.

Situationen väcker stor frustration inom Socialdemokraterna.

Flera tunga S-profiler riktar skarp kritik mot regeringsprocessen, rapporterar Expressen.

– Nu räknar alla med att ingenting kommer att hända förrän det skett två kanske tre misslyckade statsministeromröstningar, säger en högt uppsatt socialdemokrat till tidningen.

– Det är inte klokt. Den här modellen för regeringsbildning underlättar småpartiers krångel, fortsätter S-toppen.

V-ilska inför mötet

Samtidigt förbereder sig de rödgröna partierna för sitt första gemensamma möte efter valet.

Vid lunchtid  börjar företrädare för partierna anlända till mötesplatsen Högberga gård på Lidingö.

Mötet, som sker på initiativ av Centerpartiet, kritiseras på förhand. Flera V-politiker utrycker sitt missnöje på sociala medier.

– C:s möte som de arrangerar imorgon känns mest som ett skådespel. Allt liksom för att slippa sitta ned och förhandla om regering och politik. C är specialister på att måla in sig i hörn och tycka att de är politikens gåva till mänskligheten, skriver V-veteranen Ulla Andersson på X.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling kritiserar valet av mötesplats.

– Det finns många svenska landsbygder som skulle behöva hamna i politikens och medias rampljus. Rika Lidingö kommun är inte en av dem. Tragiskt att Centerpartiet valt 'ett spahotell för livsnjutare sedan 1911' som platsen för sitt seminarium, skriver han på Threads.

Läs mer: UPPGIFTER: Då ställs S inför det stora testet 

Andersson: ”Jättebra initiativ”

S-ledaren Magdalena Andersson har anlänt till Högberga gård.

– Jag tycker att det här är ett jättebra initiativ som Centerpartiet har tagit, det blir en möjlighet för alla fyra partier att få en gemensam bild av utmaningar som Sverige står inför, säger hon till SVT inför mötet.

– Jag hoppas att det här kan leda till fler samtal och fler möjligheter att träffas alla fyra partier.

Andra läser: Superlaser rullas ut – nu kommer bilister inte undan längre 

Foto: Socialdemokraterna 

Text: Redaktionen


Fullskaligt krig – hela världen kan påverkas

2026 10 09

– Nu är det verkligen fullskaligt krig.

Det säger Jo Jakobsen, expert på internationell politik och säkerhetspolitik, till Dagbladet.

Han hänvisar till konflikten i Jemen, som har eskalerat kraftigt under de senaste dagarna.

Jemenitiska regeringsstyrkor bekräftade på måndagen att de hade genomfört över tusen attacker och har inlett en offensiv mot huvudstaden Sanaa, som kontrolleras av den Iranstödda huthimilisen.

Saudiarabien attackerar

Regeringsstyrkorna stöds av Saudiarabien.  

Det saudiska flygvapnet har genomfört flera flyganfall mot rebellkontrollerade områden, samtidigt som de saudiskstödda regeringsstyrkorna försöker pressa tillbaka huthierna på marken.

Huthirebellerna har svarat med robot- och drönarattacker mot flera mål i Saudiarabien – bland annat ett stort oljeraffinaderi i södra delen av landet.

”Kommer märka av det”

Det föregående inbördeskriget i Jemen bröt ut 2014 innan en vapenvila slöts 2022.

Den här gången betraktas kriget i Jemen som mer än ett inbördeskrig.

Saudiarabien vädjar om stöd från USA, men den amerikanska militären vägrar hittills att delta i kriget. Samtidigt har både Turkiet och Pakistan skickat soldater och militära resurser till Saudiarabien för att bidra i insatsen mot huthimilisen.

Läs mer: UPPGIFTER: USA kan skriva massivt avtal med Ryssland 

Huthierna är i sin tur en nära allierad med Iran.

Jo Jakobsen menar att kriget i Jemen måste ses som en större del av konflikten i Mellanöstern. Han pekar på att Iran och dess allierade har hotat att stänga Bab al-Mandebsundet utanför Jemen.

En sådan aktion skulle påverka hela världen ekonomiskt.

– För att uttrycka det rakt ut, Jemen är initialt ointressant för många länder, men den här gången tror jag att vi kommer att märka av kriget mycket mer. Inte minst på grund av den effekt det kan ha på olje- och energipriserna, säger Jakobsen till tidningen.

Andra läser Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter 

Foto: J. Kingma resp B. Barrow

Text: Redaktionen