Moderaterna vill samarbeta med nytt parti

2026 08 20

Statsminister Ulf Kristersson (M) öppnar för ett helt nytt samarbete i en av politikens allra viktigaste frågor.

Samarbetet avser skattepolitiken – en stor fråga som berör hela svenska folket.

Nu vill Kristersson nå en bred politisk överenskommelse om skatterna. Det framgår av ett brev som han och finansminister Elisabeth Svantesson (M) har skickat till Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist.

Det huvudsakliga syftet med samarbetet är att stoppa Socialdemokraternas nya bankskatt, rapporterar Aftonbladet som tagit del av brevet.  

Kristersson och Svantesson varnar för att konsekvenserna för hushållen skulle bli ”dramatiska” om skatten införs.

– Socialdemokraterna har preciserat deras konstruktion av bolåneskatten som en skatt på 23 procent av den del av räntenettot som överstiger det historiska genomsnittet. De stora bolånegivarna SBAB, SEB och Nordea har alla utifrån detta sagt att de kommer föra över en extra kostnaden till sina kunder i form av högre utlåningsränta, skriver Kristersson och Svantesson.

Vädjar till C

M-topparna är övertygade om att bankskatten kommer att införas om C bildar regeringen med de rödgröna partierna. De menar att Centerpartiet inte kommer att kunna stå emot när V, MP och S trycker på.

– Det är i så fall bara om Centerpartiet är öppet för att samarbeta i skattefrågor med oss som bolåneskatten kan stoppas. Så, vår fråga till dig Elisabeth Thand Ringqvist är denna: Är du beredd att samarbeta med oss för att stoppa bolåneskatten? står det i brevet.

Det här är bankskatten

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat. 

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt, skriver partiet i sin vårbudget.

LÄS OCKSÅ: USA varnar för ekonomiskt krig

Uppmaningen: Byt bank

Flera storbanker har varnat för att bankskatten kommer att leda till höjda räntor.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Di.

Socialdemokraterna menar i sin tur att skatten inte ska övervältras på konsumenterna eller leda till höjda räntor för vanliga bolånetagare.

– Skatten ska bara gälla den del av bankernas räntenetto som överstiger historiskt genomsnitt, vilket ger bankerna en direkt drivkraft att hålla nere räntorna för sina kunder, skriver S på sin hemsida.

Vidare uppger partiet att man vill hålla nere räntorna genom att stärka konkurrensen på bankmarknaden. S föreslår bland annat att statliga SBAB ska användas för att pressa ned räntorna och att bankernas dolda listräntor ska förbjudas. Syftet är att göra det enklare för kunder att jämföra räntor och byta bank.

– Om vi ökar konkurrensen och pressar ner ränteläget med bara 0,2 procentenheter, skulle det innebära cirka 6 000 kronor mindre i räntekostnader om året för en vanlig barnfamilj med ett lån på tre miljoner kronor, skriver S.

LÄS OCKSÅ: Sveriges bästa handelskommuner har korats

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen