Stefan Löfven tvingas ställa in anti-Putin-tal

2022 03 23

I dag skulle Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven återkomma till rampljuset med ett högprofilerat tal.

Men nu kommer besked om att Löfven tvingas ställa in.

Mot ryska diktatorn

Sverige statsminister under åren 2014 – 2021 tillika Socialdemokraternas partiledare under tioårsperioden 2012 – 2021 skulle idag ha varit huvudtalare på ett stort protestevent mot den ryska diktatorns anfallskrig och försök till invasion av Ukraina.

Vid Rysslands ambassad

Eventet äger rum utanför Rysslands ambassad i Stockholm, vilken är belägen på Kungsholmen och närmare bestämt på Gjörwellsgatan intill Smedsudden.

Demonstrationen går under rubriken ”Stoppa Putins krig mot Ukraina” och arrangeras av Peter Ingvarsson.

Har blivit smittad

Orsaken till Stefan Löfvens avbokning är att han smittats av coronaviruset.

– Stefan Löfvén har drabbats av covid och måste lämna återbud till att tala på manifestationen, meddelar Peter Ingvarsson.

Han har dock fått fram en välprofilerad ersättare.

– Pierre Schori, tidigare statsråd, EU-parlamentariker och FN-ambassadör i New York, samtidigt som Lavrov, framhåller Ingvarsson på Twitter.

Snart ny chans

För den som vill se Sveriges tidigare statsminister in action så ser det dock ut som att ett nytt tillfälle kan komma att dyka upp redan inom några dagar.

Stefan Löfven uppges nämligen ha blivit inbjuden till nästa Stoppa Putins krig i Ukraina-demonstration som äger rum nästa onsdag.

Tar över SIPRI

För cirka en vecka sedan stod det klart att Stefan Löfven utsetts till ny ordförande för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, SIPRI. Han efterträder ex-utrikesministern Jan Eliasson.

– Jag ser fram emot att ta mig an uppgiften och utmaningen som SIPRI:s ordförande. Inte minst i dessa oroliga tider är vår roll än mer viktig, framhåller Stefan Löfven

Tillförlitlig information

– Behovet av tillförlitlig information och klarsynt analys är större än någonsin och det är vad SIPRI tillhandahåller, betonar Löfven till SIPRI.

Foto: Stefan Löfven, FB

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen