UPPGIFTER: Diktatorn redo att ansluta sig till kriget

2022 03 22

Belarus uppges vara dagar från att förstärka Ryssland i Putins krig mot Ukraina.

Uppgifterna kommer från CNN som har talat med tjänstemän från USA och Nato.

“Sannolikt”

En militär tjänsteperson från Nato ska ha sagt att det är “sannolikt” att Belarus kommer att ge sig in i konflikten och att risken håller på att öka.

– Putin behöver stöd. Vad som helst hade hjälpt, säger tjänstepersonen.

Närmsta dagarna

Enligt en källa från den belarusiska oppositionen ska landet vara redo för att gå in och strida i Ukraina redan inom ett par dagar.

Tusentals soldater ska ha förberett sig inför att ansluta sig till Vladimir Putins förödande krig.

Belarusisk offensiv

En högt uppsatt tjänsteman hos Nato säger också att militäralliansen bedömer att den belarusiska regeringen, med diktatorn Aleksandr Lukasjenko i spetsen, “förbereder omgivningen för att rättfärdiga en belarusisk offensiv mot Ukraina”, rapporterar CNN.

Huserar kärnvapen

Sedan en dryg månad tillbaka har Belarus redan hjälpt Ryssland med att husera både soldatstyrkor och kärnvapen i landet.

Uppgifterna om Ryssland verkligen har flyttat kärnvapen till sin allierade är dock fortfarande obekräftade, menar amerikanska källor.

Putin avgör

Från Pentagon har man ännu inte sett några indikationer på att Belarus är på väg att ge sig in i kriget. Om Lukasjenko kommer att skicka trupper till Ryssland avgörs troligtvis av Putin i Moskva, säger den tjänsteperson från Nato som CNN har talat med.

Destabiliserar landet

Enligt samma källa kan en involvering leda till att Belarus destabiliseras.

– Det handlar inte om vad Lukasjenko vill, utan frågan är: vill Putin ha ännu ett instabilt land i regionen?

Språngbräda för attacker

Ryssland har tidigare använt Belarus som en språngbräda för flera attacker mot Ukraina som ägt rum från luften.

Detta ska Nato ha fångat upp via övervakningsplan över den polsk-ukrainska gränsen, uppger CNN.

Europas andra diktatur

Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko använde sig av omfattande valfusk för att klamra sig kvar vid makten i samband med presidentvalet 2020. I samband med valet skakades landet av de största protesterna i nationens historia men med hjälp av sin brutala poliskår slog diktatorn ned protesterna och höll sig kvar vid makten.

Foto: Press Service of the President of the Republic of Belarus

Text: Redaktionen


BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen


Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen