13 juli 2026

Kritiserad lag införs idag – S kommer ta strid

2026 07 13

Idag, måndag den 13 juli, införs en av de mer omtalade lagarna i Sverige. 

Från och med idag måste anställda vid sex myndigheter informera polisen om de misstänkler att en person befinner sig i Sverige utan rätt.

Lagen har av kritiker kallats för angiveri och försvagar tilliten till samhället, menar bland annat Socialdemokraterna som vill se en högre ribba och därför gått emot regeringen.

Så sent som för en månad sedan, när lagen röstades igenom i riksdagen, meddelade S sitt motstånd.

– I Sverige ska vi inte ha någon angiverilag, framhöll S på Facebook vid tillfället.

Förslaget justerades

Migrationsminister Johan Forssell (M) vänder sig emot kritiken som likställer informationsplikten med angiveri.

– Är det så att man får ett beslut om att man ska lämna landet, då måste man ju följa det. Det är ju inte valfritt att följa svenska lagar i Sverige, säger han till SR.

Tidigare föreslogs lagen inbegripa även lärare, vårdpersonal och socialsekreterare. Det förslaget har justerats och de myndigheter som nu kommer att omfattas är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

När det initiala förslaget lades fram lovade S att ta strid.

Vi socialdemokrater vill nu använda vår röst i riksdagen för att påverka regeringen att ändra sig. Vi vill få den allmänna opinionen att vakna och inse vad detta förslag egentligen innebär. Och om det ändå går igenom – då är vi redo att ta striden på lokal nivå, framhöll exempelvis S i Västmanland hösten 2024.

LÄS OCKSÅ: Putins största skräck pekas ut – då kan allt rasa

Ministern: "Struntprat"

Den främsta kritiken mot lagen har handlat om att anses riskera tilliten till myndigheter på större skala. Organisationen Civil Rights Defenders är en av aktörerna som lyft den aspekten.

– Går lagförslaget igenom riskerar vi ett angiverisamhälle med minskad tillit till svenska myndigheter. Det vore oerhört skadligt för svensk demokrati, sade John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders, inför omröstningen i juni.

Johan Forssell delar inte den bilden. Han menar att det handlar om att motverka ett så kallat skuggsamhälle och att alla myndigheter måste dra åt samma håll.

– Det är ju bara struntprat och ibland låter det nästan som att de här aktörerna inte ser problemen med skuggsamhällen. Om man tänker efter är det orimligt, och det tror jag många håller med om, att polis inte kan verkställa en utvisning för att det saknas information som kanske till exempel Skatteverket har, säger han till SR.

LÄS OCKSÅ: Rekordstor svensk förmögenhet i fonder – når 10 biljoner

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen