Grundlagen kan ändras – alla kallas in

2026 07 06

Ett första steg har tagits för att ändra en av Sveriges fyra grundlagar.

Regeringsformen, den mest centrala av grundlagarna, slår bland annat fast att Sverige är en parlamentarisk demokrati, att all offentlig makt utgår från folket och definierar de grundläggande fri- och rättigheterna i landet.

Nu kan lagen vara på väg att ändras.

Samtliga riksdagspartier kallas in för att delta i en utredning om att göra ett tillägg i lagens andra kapitel, det vill säga just den del som berör fri- och rättigheterna.

Enligt ett nytt förslag ska rätten till domstolsprövning grundlagsskyddas. Helt avgörande för demokratin, enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M).

– Det är centralt i en demokratisk rättsstat att enskilda kan få sina fall prövade i domstol, säger ministern i ett uttalande.

Samtliga partier deltar

Enligt regeringen har en parlamentariskt sammansatt kommitté fått uppdraget att utreda hur rätten till domstolsprövning ska kunna grundlagsskyddas.

Alla riksdagspartier kommer att ha representanter med i kommittén, som kommer att ledas av justitierådet Katrin Hollunger Wågnert.

– Idag är rätten till domstolsprövning till viss del skyddad genom Europakonventionen, men den saknar ett generellt och tydligt skydd i våra egna grundlagar. Eftersom rätten till domstolsprövning är så grundläggande finns goda skäl att stärka dess konstitutionella ställning, säger Gunnar Strömmer.

LÄS MER: Ukraina överrumplar Ryssland – totalkrossar luftvärnet

Sällsynt

Att grundlagen ändras sker mycket sällan. Eftersom det krävs två beslut i riksdagen med ett val däremellan kan det ofta dröja flera decennier innan en grundlagsändring sker.

Den senaste stora ändringen skedde 2010 när en större revision av just regeringsformen genomfördes.

Regeringsformen kan i närtid även ändras i annat avseende. Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag om att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”, vilket grundlagen idag inte tillåter.

Efter att Socialdemokraterna under våren svängt i frågan kan nu ändringen dock bli aktuell.

LÄS MER: Stor attack på gång i Europa – USA slår larm

Foto: Magnus Liljestrand resp Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen