Ny regel när man handlar på nätet – precis införts

2026 06 23

I fredags, den 19 juni, infördes en ny regel när man handlar online.

Det ska bli betydligt lättare att ångra ett köp du har gjort på nätet.

Så lyder riktlinjen från Konsumentverket som krävt att en så kallad ångerfunktion ska införas för att förenkla digitalt ingångna avtal.

– På samma sida där du knappade hem köpet ska du lika enkelt kunna välja att ångra det, framhåller myndigheten.

Knapp som är lätt att hitta

Förändringen är av stor betydelse. Framöver blir det inte längre tillåtet att hänvisa kunder till e-postformulär eller blanketter som måste skrivas ut när du vill ångra ett köp.

Istället blir det en lätt tillgänglig ångerknapp som du ska kunna trycka på – utan några komplicerade processer.

– De som enligt lagen har rätt att ångra sig ska kunna göra det på samma ställe där avtalet ingicks. Det betyder att nätbutiker blir skyldiga att erbjuda en tydligt placerad funktion där du ska kunna lämna ett meddelande om att du vill utnyttja din ångerrätt, förklarar Konsumentverket och tillägger:

– När du gjort det ska du få ett automatiskt mottagningsbevis. Beviset är ett kvitto på att du valt att ångra dig, det betyder inte att butiken har godkänt det.

Uppmaningen: anmäl företagen

Konsumentverket skickar samtidigt med en uppmaning till folk när den nya regeln nu införs. Se till att anmäl företaget om knappen inte finns tillgänglig. Annars riskerar du att förlänga ångerfristen för dig som konsument.

– För att vi ska kunna kontrollera att nätbutikerna följer lagändringen så vill vi att konsumenter anmäler till oss om de upptäcker att ångerfunktion saknas eller till exempel inte är tillräckligt tydlig, säger Johanna Persson, jurist vid Konsumentverket.

LÄS OCKSÅ: Vanlig miss på svenska flygplatser – kan kosta 1 600 kronor

Regeringens förslag

Ändringen kommer från början från ett lagförslag från regeringen. I lagen ingår också att konsumenter som handlar online ska få tydligare förklaringar till de tjänster och varor som de köper.

– Regeringens förslag syftar till att öka skyddet mot vilseledande utformning av webbplatser och appar. Regeringen föreslår också att konsumenter ska kunna få tydliga förklaringar om tjänsten i fråga för att fatta välgrundade beslut, uppgav regeringen tidigare i år.

LÄS OCKSÅ: Positivt besked till alla som äger begagnade bilar

Foto: Swish

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen