Unik mätning: Nästan halva Sverige säger nej

2026 06 23

Under gårdagen inleddes Almedalsveckan i Visby.

Därmed höjs temperaturen inför det stundande riksdagsvalet om mindre än tre månader, samtidigt som vallöften och opinionsmätningar börjar avlösa varandra.

Nu har Novus genomfört vad Göteborgs-Posten beskriver som en “unik mätning”, då väljarna har fått svara på vilket parti de absolut inte vill se i en regering om de enbart får välja ett.

För 44 procent blev svaret Sverigedemokraterna. Inte förvånande, enligt opinionsexperten Hjalmar Strid, som dock menar att siffran sannolikt hade varit betydligt högre för åtta år sedan.

– Det har absolut skett en successiv acceptans och det kan man se här bland Tidöregeringens sympatisörer att det är väldigt få av de som är kvar som tycker att det är ett problem att ha med SD, säger han till GP.

"En tankeställare"

Statsvetaren Jonas Hinnfors noterar också att 5 procent av SD:s egna väljare inte vill se partiet i en regering. Enligt Hinnfors kan det bero på att man anser att det innebär för mycket kompromisser och att partiet då tvingas ge avkall på sina kärnvärden.

Det näst största partiet att få ett rakt nej från svenska folket är Vänsterpartiet. 23 procent accepterar inte V i regeringen. Miljöpartiet följer därefter med 18 procent.

Johan Hinnfors pekar också på att en tredjedel av de osäkra väljarna säger nej till SD i en regering, medan siffran för V och MP tillsammans hamnar på cirka 40 procent. Statsvetaren menar att det skulle kunna motsäga det besked som valledaren Martin Borg (M) gav efter SCB:s stora partisympatimätning i början av juni: nämligen att osäkra väljare lutar mer åt höger än vänster.

– Det är tankeställare när man ska locka över de osäkra. Man får nog bygga sin argumentation ganska starkt om man ska få dessa osäkra att tippa över så att det entydigt är till Tidösidan de kommer att gå, säger Hinnfors till GP.

Släpper in SD

Tidigare i år meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) att Sverigedemokraterna kommer att släppas in i regeringen om Tidöpartierna får nytt förtroende efter valet.

– SD kommer i en sådan regering ha ett stort sakpolitiskt inflytande och viktiga ministerposter inom migration och integration, sade Kristersson enligt SVT.

Vänsterpartiet har återkommande krävt ministerposter efter valet för att släppa fram en regering. S-ledaren Magdalena Andersson har inte gett klart besked i regeringsfrågan. Hon har tidigare sagt att S är öppna för att samarbeta med alla utom SD. Andersson har också pressat V och sagt att ministerpostkraven “försvårar”.

– Jag upplever att de är väldigt fokuserade på vad som ska hända efter en valseger och jag tror att det vore bättre för möjligheten att få en ny regering, om de vore lite mer fokuserade på att vinna valet, sade Andersson till Expressen i februari.

Hela mätningen

Novus ställde frågan: Oavsett vad du röstar på, finns det något parti du absolut inte kan tolerera i en regering?

SD: 44 procent
Vänsterpartiet 23 procent
Miljöpartiet 18 procent
Vet ej: 9 procent
Kristdemokraterna: 2 procent
Socialdemokraterna 2 procent

Källa: Novus.

Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen