JUST NU: Putin flyttar på försvarssystem

2026 06 22

Ukrainas lyckade drönarattack mot oljeinfrastruktur i Rysslands huvudstad chockade många i Moskva.

Bilder spreds fort på oljeraffinaderier i brand, explosioner och stora rökmoln som steg mot himlen.

Nu kommer uppgifter om att Ryssland svarar genom att flytta luftförsvarssystem från delar av krigsfronten till landets huvudstad för att skydda infrastrukturen.

Flyttar på försvarssystem

Hotet från de ukrainska drönarna påverkar inte längre bara städer nära gränsen – utan nu även Moskva och St. Petersburg.

Drönarkampanjen mot Moskva har tvingat militären att börja flytta luftvärnssystem från fronten, rapporterar Moscow Times.

Detaljer som installerade skyddsnät mot kortdistansdrönare indikerar enligt militärexperter att Ryssland har tagit pantsir-system från fronten och placerat dessa i Moskva.

Bilder visar

Bilder i sociala medier som visar ett Pantsir-luftvärnssystem installerat några hundra meter från Moskvas oljeraffinaderi i Kapotnja – just den anläggning som träffades av drönarna.

Men systemet saknar full ammunition – endast två laddade robotar syns av de sex som vanligtvis är monterade på varje sida. 

Med tanke på vikten av en anläggning som Moskvas oljeraffinaderi, vilket producerar 40 procent av det bränsle som konsumeras i huvudstaden, kan detta enligt experterna tyda på en brist på luftvärnsrobotar. 

Läs mer: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

600 till Ukraina

Samtidigt som Ryssland tvingas flytta på luftförsvarssystem så kommer besked om att Ukraina har kommit överens med Tyskland om 600 luftförsvarsmissiler.

Det ska röra sig om amerikanska missiler, säger president Volodymyr Zelenskyj.

– De överförde licenser till tyskarna för en tid sedan, tyskarna har nu påbörjat produktionen, och vi har redan skrivit på ett kontrakt med dem värt en betydande summa för 600 robotar, säger han enligt Ukrainska Pravda.

Vill producera i Ukraina

Zelenskyj säger även att han är intresserad av att få licens av amerikanerna för att producera patriot-robotar på ukrainsk mark.

– Eftersom jag känner alla inblandade – hela ledningen för de europeiska och amerikanska företag som för närvarande fokuserar på Patriot-produktion – så förstår vi att vi har nått den punkt där det som krävs nu är ett personligt ”ja” från Trump; alla andra är redan överens. 

Läs mer: Kronan tappar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen