Omstridd skatt stoppas i Sverige

2026 06 22

Branschorganisationen Film & tv-Producenterna har länge drivit att Sverige ska införa en så kallad streamingskatt – det vill säga en särskild avgift som utländska streamingbolag måste betala.

Organisationens ordförande Eva Hamilton har pekat ut skatten som avgörande för den svenska film- och tv-branschen.

– Om Sverige inte agerar snart riskerar investeringar och produktion i film och tv i allt större utsträckning att förläggas till andra länder. Det påverkar direkt Sveriges konkurrenskraft och på sikt även tillgången till svenskt innehåll, sade hon i maj.

Samtidigt har skatten kritiserats, eftersom den kommer att slå mot svenska konsumenter i form av dyrare abonnemang hos utländska tjänster som Netflix, Disney+ och Amazon Prime.

Beskedet till Netflixanvändarna

Nu ger regeringen besked.

Tidöpartierna sätter stopp för streamingskatten.

– En ny skatt gör det inte mer attraktivt för svenska och utländska bolag att investera i och utveckla svensk film. Vår uppfattning är tydlig i att det som bidrar till att både förvalta och vidareutveckla svensk film bör mötas med uppskattning, inte mer beskattning, säger kulturminister Parisa Liljestrand (M) till DN.

Beslutet innebär att regeringen går emot den statliga Filmutredningen som föreslår att de stora streamingtjänsterna ska bidra finansiellt till utveckling och produktion av film och tv i Sverige genom en årlig avgift.

”Anmärkningsvärt”

Anna Croneman, vd på Svenska Filminstitutet, kritiserar beslutet.

– Det är anmärkningsvärt att regeringen ett och ett halvt år efter att filmutredningen presenterades, behöver ytterligare tid till utredning av förslagen som handlar om finansiering till svensk film. Detta när svensk film befinner sig på den absoluta botten i europeiska jämförelser, säger hon till DN.

ANDRA LÄSER: Populär utbildning kan begränsas kraftigt i Sverige

Ny filmpolitik

Regeringen uppger att man vill utforma en ny filmpolitik i syfte att få fler att vilja se svensk film. Finansieringen föreslås innefatta ett ökat samspel mellan privat och offentlig finansiering.

Enligt regeringen ska den nya politiken bygga på följande:

- Filmpolitiken bör ha ett starkt publikfokus

- Fokus på filmpolitikens kärnuppgifter

- Ökat kommersiellt genomslag, säkra konstnärlig frihet och kvalitet, minska politisk detaljstyrning

- Ökat samspel mellan privat och offentlig finansiering

- Stärkt samverkan mellan staten och filmbranschen

- Film bör vara huvudfokus

- Flexibilitet och nytänkande kring den snabba utvecklingen

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april.

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning.

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor.

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är.

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot.

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt.

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året.

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen