Familjer stoppas på Arlanda

2026 06 18

Den ökade närvaron sker i samband med att sommarlovet har inletts för barn runt om i Sverige.                                                     

Sommarlovet beskrivs som en särskilt utsatt period för många barn.  Under perioden ökar risken för att barn förs ut ur landet mot sin vilja. Därför har polisen förstärkt sin närvaro på både Arlanda och Landvetter.

Under de senaste två veckorna har flera familjer stoppats för kontroller i samband med utlandsresor. Polisen har genomfört fördjupade kontroller när det funnits misstankar om att ett barn utsätts eller riskerar att utsättas för brott.

– Under veckan har vi talat med ett stort antal barn och deras resesällskap. De allra flesta barn som vi talar med ser fram emot sin resa. Vuxna uppskattar att vi arbetar med den här problematiken och många berättar om egna erfarenheter och upplevelser, säger Åsa Wallinder, verksamhetsutvecklare vid Noa.

Viktigt att agera tidigt

Risken för att ett barn förs utomlands är som störst i början av lovet.

– Vi ser att resandet med barn generellt ökar under den här perioden och vi vet också att barn som riskerar att utsättas för brott också reser under den här tiden på året, säger Wallinder.

– När ett barn väl befinner sig i ett annat land är det mycket svårare för svenska myndigheter att kunna agera, därför är det oerhört viktigt att vi ingriper innan barnen lämnar landet.

ANDRA LÄSER: ”Moskva ska brinna” 

Här är barnen i riskzonen

Utöver samtal och kontroller på flygplatsen använder polisen underrättelser, information och kunskap för att identifiera barn som riskerar att föras ut ur landet mot sin vilja.

En socialnämnd kan begära att förvaltningsdomstolen beslutat om utreseförbud för ett barn om det finns en påtaglig risk för att barnet förs utomlands mot sin vilja.

– Därför är det väldigt ovanligt att försöka föra ut barn med utreseförbud. Det är de som ännu inte fått ett förbud men som ligger i riskzonen som vi vill hitta, säger Åsa Wallinder.

LÄS OCKSÅ: Regler för husbilar skärps i Sverige

Foto: Madeleine Rosenqvist

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 03

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen