JUST NU: Nato på tapeten när partierna träffades

2022 03 17

I kväll inleddes förhandlingarna om Sveriges säkerhetspolitiska framtida linje.

Samtliga partier samlades när regeringen och oppositionen inledde samtalen om det nya säkerhetshotet mot Sverige. Analysarbetet ska utmynna i en offentlig rapport som ska presenteras senast den 31 maj 2022.

Frågan om ett svenskt medlemskap i Nato var självklart en het potatis.

Tas upp och belysas

– Självklart är det en fråga som ska tas upp och belysas, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) på en pressträff efter mötet, enligt SVT.

Tillsammans med utrikesminister Ann Linde (S) representerade han regeringen på torsdagens första möte.

Ingen Natoutredning

Ann Linde tonade dock ner ”Natoförväntningarna ” och underströk att den säkerhetspolitiska analysen som bedrivs inte endast handlar om ett ja eller ett nej till Nato.

– Detta är inte en Natoutredning men självklart diskuterar vi också vår relation till Nato, säger Linde, enligt DN.

Två delar i Sveriges strategi

Försvarsminister Peter Hultqvist lyfte fram två punkter som är viktiga i Sveriges försvarsstrategi.

–  Försvarssamarbeten är en viktig del av hela vår strategi. Den andra delen är en ökad militär förmåga på nationell nivå.

Finland deltog

En del av analysen om ett eventuellt svensk medlemskap i Nato utgår från vad ett finskt Natomedlemskap skulle innebära för Sverige. Den finländske utrikesministern Pekka Haavisto deltog via länk.

Finland ska ta fram en egen säkerhetspolitisk rapport, men tillvägagångsättet skiljer sig från Sverige. Den finländska rapporten arbetas fram i regeringskansliet och presenteras sedan för övriga partier, uppger SVT.

SD:s svängning

I nuläget finns det ingen majoritet för ett svenskt Natomedlemskap i riksdagen. Men Sverigedemokraterna – som agerar som vågbrytare i frågan ­– har öppnat för att svänga.

– Vi vill att det ska genomföras en kvalitativ expertanalys om konsekvenser av ett medlemskap. Det här arbetet som inleddes i dag i och med mötet med regeringen blir kanske en del av det, säger Aron Emilsson, SD:s utrikespolitiska talesperson, enligt SvD.

Det diskuteras

Efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i slutet av februari ansåg flera partier att Sverige borde se över och göra en ny säkerhetspolitisk analys. Utgångspunkten i diskussionerna är den ökade hotbilden från Ryssland.

– Vid överläggningarna ska förändringar av det säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands aggression mot Ukraina analyseras, inklusive vilka konsekvenser det får för Sveriges säkerhetspolitik, särskilt i förhållande till Sveriges internationella samarbeten, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

De leder utredningen

Överläggningarna kommer att ledas av utrikesministern. Även försvarsministern deltar och alla riksdagens partier inbjuds att nominera deltagare.

Foto: Ninni Andersson Regerinskansliet.

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen