Sverige sämst i Nordeuropa

2026 05 29

Trots flera kampanjer om att stärka beredskapen ligger Sverige efter övriga länder i Nordeuropa, enligt den årliga undersökningen CIO Analytics.

– Endast 15 procent av svenska verksamheter övar regelbundet på sina beredskapsplaner. Det är betydligt färre än i våra grannländer, där en av fyra övar kontinuerligt. Detta trots att vi i högre grad anger att vi varit utsatta för angrepp med inverkan på verksamheten, säger Carl-Johan Ekelund, chef för säkerhet på it-bolaget Atea.

Stora konsekvenser

Sveriges eftersläpsamhet kan få betydande konsekvenser, både för privatpersoner och verksamheter runt om i landet.

Vid cyberangrepp kan betalsystem slås ut under längre perioder, vilket påverkar invånares möjligheter att exempelvis handla mat och hämta ut medicin.

Samtidigt kan angrepp mot sjukvårdens it-system få dödliga konsekvenser.

”Kan tyckas konstigt”

Myndigheter och politiker lyfter ofta att övningar är avgörande för att minska konsekvenserna av cyberangrepp. Trots det är beredskapsövningar i kommuner minst förekommande.

– Det kan tyckas konstigt då vi sett flera uppmärksammade attacker på kommuner och kommunala verksamheter bara det senaste året. Men för att beredskapsarbetet ska få verkligt genomslag behöver det vara ett gemensamt ansvar mellan it, verksamhet och ledning, säger Carl-Johan Ekelund.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Privata företag sticker ut

Enligt CIO Analytics undersökning arbetar privat sektor mer återkommande med beredskapsträning. Ett av fem företag gör det löpande.

Atea uppger att det finns flera förklaringar till varför privata företag presterar bättre än kommunala verksamheter.

– Att offentlig sektor generellt, och kommuner i synnerhet, övar mindre beror på flera faktorer. Det kan handla om att säkerhet inte får kommunledningens uppmärksamhet, att övningar anses ta för mycket tid och kostnader i anspråk, eller att man är naiv kring vilka effekter ett angrepp kan få, framhåller bolaget.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor 

Text. Redaktionen

Nya körkortsregler – börjar gälla om två veckor

2026 07 17

Ändringar i körkortslagen är på gång.

Om bara ett par veckor kommer nya regler att gälla för den som vill ta körkort.

Draget syftar till att göra det lättare att övningsköra – men möter kritik från de som anser att det kan leda till mer osäkerhet ute på vägarna.

Nya körkortsregler på gång

Regeländringen innebär att kravet på introduktionsutbildning för den som övningskör privat och för handledare tas bort. 

– Kravet på introduktionsutbildning för övningskörning ska slopas, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

– Detta är en förenkling som kan leda till mer mängdträning eftersom förslaget bedöms underlätta för blivande förare att övningsköra med flera handledare. 

Från första augusti

De nya reglerna träder i kraft den första augusti och gäller för B-körkort.

Regeringen menar att introduktionsutbildningen inte fyller något större syfte.

– Eftersom introduktionsutbildningen inte bidragit till att öka kvaliteten på den privata övningskörningen för behörighet B, anser regeringen att det inte finns skäl att behålla den nuvarande ordningen, menas det.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Helidiotiskt”

Men alla är inte positivt inställda till de nya reglerna.

Den rutinerade körskolläraren Tommy Samuelson befarar att det kan leda till fler dödsolyckor.

– Det är helidiotiskt, säger han till GP.

– När jag är ute och kör med elever så ser jag många som beter sig dumt i trafiken, och de personerna är potentiella handledare. 

“En tröskel”

Regeringen anser dock att kravet på introduktionsutbildning är ett onödigt hinder.

– Kravet på introduktionsutbildning utgör dessutom en tröskel vid privat övnings­körning och kan inskränka möjligheten att smidigt kunna övningsköra privat med flera handledare, exempelvis föräldrar eller andra släktingar. 

Läs mer: Ryssar flyttar akut pengar ut ur landet

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

Ny lågpriskedja gör entré – ska nå 100 butiker i Sverige

2026 07 17

Puuilo är en av de största detaljhandelskedjorna i Sveriges grannland i öst med närmare 60 varuhus.

Lågpriskedjan erbjuder bland annat produkter för byggprojekt, trädgård, bilvård, VVS och el, husdjur, verktyg och livsmedel.

Kedjan storsatsar nu i Sverige – i början av juli kom besked om att den första butiken i Sverige kommer att öppna dörrarna i Örebro mot slutet av året.

Nu meddelar Puuilo att de har tecknat avtal för butik nummer två.

Butik nummer två

I slutet av 2026 öppnar Puuilo sin första svenska butik i handelsområdet Marieberg i Örebro.

Av ett pressmeddelande från förmedlaren New Property framgår att butik nummer två kommer att hamna i Sundsvall.

– Vi går fram stegvis i Sverige och väljer våra lägen med omsorg, säger vd Juha Saarela. 

– Birsta i Sundsvall är ett etablerat och attraktivt handelsområde som ger en god kommersiell utgångspunkt för vår verksamhet. Den här typen av lägen stödjer Puuilos koncept väl och vår långsiktiga tillväxt i Sverige.

5 000 kvadratmeter

Den nya butiken omfattar cirka 5 000 kvadratmeter och öppnar i den tidigare K-Rauta-lokalen som har stått tom under en längre tid. 

Puuilo tillträder lokalen i januari 2027. 

Därefter påbörjas anpassningen av lokalerna inför butikens öppning. 

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Första i Örebro

Det var i början av juli som lågpriskedjan gav besked om att det första svenska varuhuset hamnar i Örebro.

Butiken kommer att omfatta cirka 3 200 kvadratmeter och sysselsätta omkring 13 personer. 

Varuhuset öppnar mot slutet av året – inget datum har ännu satts för öppning.

Ska nå 100 butiker

Vad Puuilo har för målsättningar i Sverige råder det enligt förmedlaren New Property ingen tvekan om.

– Puuilo är en av Finlands största detaljhandelskedjor och omsatte omkring fem miljarder kronor under 2025. Bolaget har närmare 60 varuhus i Finland, en växande e-handel och har tidigare kommunicerat en ambition att etablera över 100 butiker i Sverige.  

Läs mer: Kreml tystar ner – rädda för folkets reaktion

Foto: G. Ribeiro

Text: Redaktionen