SÄPO: Tre länder hotar Sveriges säkerhet
2022 03 16
Hotbilden mot Sverige har ökat den senaste tiden med anledning av Rysslands anfallskrig mot Ukraina.
Det menar Säkerhetspolisens operativa chef Anna Sjöberg.
– Vi har påtalat ett breddat och fördjupat hot från främmande makt, däribland Ryssland men också Kina och Iran. Det har vi ju påtalat under en längre tid men vi har sett att den säkerhetshotande aktiviteten har ökat mot Sverige och svenska intressen, säger hon till SVT:s Morgonstudion.
Skärpt uppmärksamhet
Enligt Sjöberg har Säpo utifrån den oroande utvecklingen i Europa skärpt sin uppmärksamhet.
Hon framhäver att de utomstående hotet mot Sverige främst handlar om informationshämtning, cyberangrepp, att sprida desinformation eller att jobba med olika typer av utpressning.
Tre länder hotar Sverige
Enligt Säkerhetspolisen utgör tre länder ett allvarligt hot mot Sveriges säkerhet. Det handlar om Kina, Iran och Ryssland.
– Vi pekar ut de här tre länderna som allvarliga hot Sveriges säkerhet. Det har spetsats till. Det vi kan se genom senaste tidens händelser är att det finns ett ökat risktagande hos främmande makt, däribland Ryssland, där man går ganska långt. I det här fallet ser vi att Ryssland även använder militära maktmedel [invasionen av Ukraina], säger Anna Sjöberg till SVT.
Det vill Ryssland påverka
Enligt Sjöberg syftar hotet från Ryssland till att landet vill gynna sina egna strategiska intressen och påverka ställningstaganden. Hon varnar bland annat för att Putinregimen vill påverka Natofrågan i Sverige.
Ryska cyberkriminella nätverk
Förra året slogs svenska livsmedelsbutiken Coops kassasystem ut efter en cyberattack som kunde kopplas till ett ryskt cyberkriminellt nätverk.
Det ryska anfallskriget mot Ukraina har även präglats av flera ryska cyberattacker riktade mot diverse myndigheter i landet. Den 14 februari, några dagar innan den ryska invasionen inleddes, angreps flera myndighetssajter i Ukraina, där hotfulla budskap placerades.
Svårt med bevisföring
Cyberangrepp kan vara ett effektivt sätt för en främmande makt att angripa ett land, då det ofta tar lång tid att få fram bevis som klargör vem eller vilka som ligger bakom attacken. Det framhäver Mattias Wåhlén, hotaktörsanalys på cybersäkerhetsföretaget Truese, till SvD.
– Cyberangrepp är effektiva eftersom det tar tid att leda i bevis vilka som ligger bakom dem. Västliga underrättelsetjänster brukar kunna göra det, till exempel se vilket ryskt cyberförband som gjort något. Men det tar tid. Och Ryssland nekar, säger han till tidningen.
Foto: SÄPO
Text: Redaktionen