Tung räkning skickas ut – hushållen förvarnas

2026 05 26

Räkna med saftiga fakturor framöver.

Under flera års tid har hushållen fått se sina elnätsavgifter skjuta i höjden.

Och räkningarna fortsätter att höjas.

Kraftigt.

– Elnätsavgifterna har stigit 500 procent mer än inflationen på tre år, säger Björn Berggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen som idag publicerar sin årliga rapport i ämnet.

Trotsar Ebba Busch

De största höjningarna har gjorts av elnätsbolag som infört de omtalade effektavgifterna.

Planen var att alla bolag skulle ha satt den i bruk senast 1 januari 2027, men det kravet slopades tidigare under våren och det blev frivilligt att införa avgiften.

– Jag har väldigt svårt att se att de här bolagen skulle våga sig på att i det här läget okynnessko sig på kunderna. Då kommer det att bli väldigt tydligt vilka bolag det handlar om och vilken åsikt jag har om det, sade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) till Expressen vid tillfället.

Höjt över 20 procent

Men flera elbolag har valt att trotsa energiministern och behållit effektavgiften. Däribland Göteborg Energi, landets fjärde största elnätsbolag.

I kommuner där avgiften införts har elnätsavgiften i snitt ökat med 10 procent, jämfört med 4 procent där den inte finns. Totalt bor fyra av tio hushåll i en kommun där elnätsbolagen satt in effektavgifter.

– I vissa fall uppgår höjningarna till över 20 procent, skriver Nils Holgerssongruppen.

LÄS MER: Nya bostadsregler från första juli

Kan se över reglerna

Energimarknadsinspektionen har sedan tidigare höjt intäktsramarna för elnätsföretagen för perioden 2024-2027.

Det har gett bolagen större möjlighet att höja avgifterna, menar Nils Holgerssongruppen. Myndigheten har dock talat om behovet att se över reglerna.

– Nu behöver Energimarknadsinspektionen och regeringen snabbt se till att vi lämnar den regleringsmodell som gett elnätsbolagen ett alltför stort avgiftsutrymme. Kunderna kan inte fortsätta bära kostnaden för en modell som inte fungerar, säger Björn Berggren.

Svaret: kunder kan spara tusenlappar

Göteborgs Energi som nämns som ett av de större exemplen på bolag som infört effektavfiften menar aktiva kunder kan spara uppemot 2 000 kronor per år tack vare förändringen.

– En stor majoritet, runt 90 procent, har hittills valt att förlänga sina avtal vilket är ett tecken på att de vill ha kvar möjligheten att vara aktiva och påverka sin elnätskostnad”, sade Jennie Sjöstedt, chef för Kund och affär på Göteborg Energi, till Di tidigare i maj.

LÄS MER: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto:

Text: Redaktionen

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

– De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”.

Men.

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen