Natolandets minister: Skicka trupper till Ukraina

2022 03 16

– Det ska vara styrkor som kan försvara sig själva och som ska operera på ukrainskt territorium.

Orden kommer från Polens vice premiärminister Jaroslaw Kaczynski, som under tisdagen har träffat Ukrainas president Volodymyr Zelensky i Kyiv. Han föreslår att fredsbevarande styrkor ska skickas till Ukraina.

Från Nato eller annan organisation

På tisdagskvällens pressträff, där även Zelensky deltog, presenterade Jaroslaw Kaczynski sitt förslag.

– Jag tror att det är nödvändig att ha ett fredsuppdrag i Ukraina – det kan vara Nato, eller möjligtvis någon bredare organisation – men det ska vara styrkor som kan försvara sig själva och som ska operera på ukrainskt territorium, sade Jaroslaw Kaczynski, rapporterar Reuters.

Kaczynski underströk således att det måste handla om en väpnad styrka.

Vill stänga luftrummet

Polen blir det andra landet från Nato och EU som hintar om militär hjälp till Ukraina.

Tidigare har EU- och Natomedlemslandet Estland gått ut med att de vill upprätta en så kallad ”no-fly-zone” över Ukraina.

– Riigikogu ber FN:s medlemsländer att vidta omedelbara åtgärder för att upprätta en flygförbudszon för att förhindra massiva civila offer i Ukraina, framhävde det estländska parlamentet i pressmeddelandet.

Nato har avvisat flygförbud

Nato och USA har tidigare svarat på president Zelenskys krav på ett flygförbud över Ukraina.

– Enda sättet att verkligen få till en flygfri zon är att skicka dit Nato-plan och skjuta ner ryska plan. Det skulle kunna leda till ett fullskaligt krig i Europa. President Biden har varit tydlig med att vi inte ska hamna i krig med Ryssland, sade USA:s utrikesminister Anthony Blinken till CNN när han fick en frågan gällande möjligheten att införa ett flygförbud.

Nato säger nej

Militäralliansen har även varit tydliga med att de inte vill sända marksoldater till Ukraina.

Samtidigt stärker Nato sitt försvar i östra Europa. Fler soldater och ett stärkt missilförsvar ingår i en order som ska ges till alliansens militära befälhavare på onsdagen, rapporterar Reuters.

– Vi behöver anpassa vår militära hållning till den nya verkligheten. Ministrarna kommer att inleda en viktig diskussion om konkreta åtgärder för att förstärka vår säkerhet på längre sikt, inom alla områden, säger Natochefen Jens Stoltenberg enligt Reuters.

Zelensky tackar EU-ledarna

Förutom Kaczynski och Polens premiärminister Mateusz Morawiecki reste Sloveniens och Tjeckiens premiärministrar till Kyiv på tisdagen för att diskutera kriget i Ukraina tillsammans med president Zelensky.

Ukrainas president riktade ett stort tack till samtliga EU-ledare.

– Ert besök i Kyiv under denna svåra tid är för Ukraina ett starkt bevis för ert stöd, skriver presidenten, i ett uttalande på som publicerades på den sociala plattformen Telegram.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen