16 oktober 2026

2 506 kronor mer i månaden – pensionärer uppmanas agera

2026 05 22

Varannan svensk är omedveten om en åtgärd som kan ge 18,5 procent högre utbetalning från tjänstepensionen.

Det handlar om det så kallade återbetalningsskyddet – som innebär att pengar från tjänstepensionen går till familjemedlemmar vid dödsfall.

Nu visar nya beräkningar från Länsförsäkringar att det kan vara klokt att ta bort återbetalningsskyddet i samband med att pensionen börjas betala ut.

– Många har hört att man ska ta bort återbetalningsskyddet för att få högre pension. Men det viktiga är när man gör det. Har man barn, bolån eller en partner som är beroende av inkomsten är skyddet mycket värdefullt. Den stora vinsten av att inte ha återbetalningsskyddet kommer först när man går i pension, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

”2 506 kronor mer i månaden”

I granskningen har Länsförsäkringar jämfört tre exempelpersoner som gjort tre olika val: en som behåller återbetalningsskyddet hela livet, en som har skyddet under arbetslivet men tar bort det vid pensioneringen och en som aldrig har haft något återbetalningsskydd.

Samtliga personer har haft en månadslön på 40 000 kronor och börjar ta ut tjänstepension från 67 års ålder.

Beräkningarna visar att det gör stor skillnad att ta bort återbetalningsskyddet i samband med att pensionen börjar betalas ut.

Den som har haft återbetalningsskydd under arbetslivet men tar bort det vid pensionen får 16 040 kronor i månaden, jämfört med 13 534 kronor i månaden för den som behåller återbetalningsskydd både under arbetslivet och som pensionär.

Det motsvarar 2 506 kronor mer i månaden, eller 18,5 procent högre utbetalningar.

– Den stora vinsten och effekten uppstår om återbetalningsskyddet tas bort precis innan pensionen. Då räknas månadsutbetalningarna upp eftersom pensionsbolaget tar hänsyn till framtida arvsvinster, vilket man missar om man behåller skyddet in i pensionen. Därför bör man alltid se över skyddet när man närmar sig pension, särskilt om familjen inte längre är beroende av pengarna, säger Westerberg.

LÄS MER: Jättevändning för stor svensk bransch

Mindre skillnad under arbetslivet 

Att ha återbetalningsskydd under arbetslivet gör mindre skillnad, så länge det tas bort när tjänstepensionen börjar betalas ut.

Den som har haft återbetalningsskydd under arbetslivet men tar bort det vid pensionen får 16 040 kronor i månaden första året, enligt Länsförsäkringar. Den som aldrig har haft skyddet får ut 16 680 kronor i månaden – det vill säga 640 kronor mer per månad.

– Det här är den viktiga poängen. För många kan det vara rimligt att behålla skyddet under arbetslivet, när familjen ofta är mer ekonomiskt sårbar och kan behöva pensionskapitalet vid dödsfall. Man går visserligen miste om vissa arvsvinster, men den stora pensionsförlusten uppstår först om man behåller skyddet även under pensionen, säger Stefan Westerberg.

Stor kunskapsbrist 

Trots att återbetalningsskyddet gör stor skillnad ekonomiskt saknar många svenskar kunskap om skyddet och hur det påverkar pensionen.

Undersökningen från Länsförsäkringar visar:

- att 52 procent uppger att de har dålig koll på vad återbetalningsskydd innebär och hur det påverkar pensionen,

- att 58 procent inte vet eller är osäkra på om de har återbetalningsskydd i sin tjänstepension

- och att 48 procent inte vet om återbetalningsskydd påverkar storleken på pensionen.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilmärket med Sveriges nöjdaste ägare

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen