Överraskande besked om Ica och Coop – kunder sviker

2026 05 19

En väntad succé har uteblivit för matjättarna.

Den 1 april sänktes matmomsen i Sverige från 12 till 6 procent.

Sänkningen sammanföll med påskveckan, och matjättar som Ica och Coop förberedde sig för kundrusning.

Men resultatet överraskar snarare i motsatt riktning.

”Överraskar på nedsidan”

Dagligvaruindex siffror för april visar hur det egentligen gick med den tilltänkta köpfesten i samband med momssänkningen och påsken.

Och visst ökade försäljningen – men kanske inte riktigt så mycket som Ica, Coop, Willys, Lidl och de andra matjättarna hade tänkt sig.

Försäljningen steg med 1,8 procent jämfört med samma månad ett år innan, rapporterar Dagligvarunytt.

Det är en överraskande låg ökning, menar analytikern William Lindquist.

– Utfallet ska ses i relation till den extremt starka tillväxten på 11,8 procent som noterades i april 2025. Det är alltså en jättestark jämförelsemånad, säger Lindquist, som är detaljhandelsanalytiker på HUI Research, till tidningen.

– Dessutom var inflationen på livsmedel rekordlåg på minus 5,7 procent nu i april. Sammantaget bidrar det till att försäljningstillväxten överraskar lite på nedsidan, tillägger analytikern.

LÄS OCKSÅ: Förbjudet på studenten - familjer kan få böta 4 000 kronor

”Momsen fått genomslag”

Förväntningarna var stora och infriades alltså bara delvis.

Statistiken visar också att onlinehandeln hade ett bättre utfall än de fysiska butikerna.

I det fysiska butiksnätet nådde man en tillväxt på 1,4 procent i april, medan onlinehandeln ökade försäljningen med 10,4 procent, enligt tidningen.

Trots att siffrorna sammantaget inte blev riktigt lika starka som många hade förväntat sig, menar Svensk Dagligvaruhandel att utvecklingen överlag är positiv.

– Dagligvaruhandelns försäljning fortsatte att utvecklas positivt i april, trots att jämförelsen sker mot en stark månad i fjol, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel, i ett uttalande.

Man menar också att momssänkningen har märkts av i butikerna.

– Vi ser även att den halverade livsmedelsmomsen har fått fullt genomslag. Inför momssänkningen genomförde dagligvaruhandeln ett omfattande arbete för att förändringen skulle nå konsumenterna. Att livsmedelspriserna sjönk med 5,5 procent i april jämfört med mars visar att så har skett, säger Karin Brynell.

LÄS OCKSÅ: Rysk minister säger emot Putin helt öppet

Foto: Ica Gruppen resp Coop

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Skatt togs bort 2007 – kan göra comeback

2026 05 19

För knappt 20 år sedan slopades förmögenhetsskatt i Sverige.

Det var den tidigare alliansregeringen under statsminister Fredrik Reinfeldt (M) och finansminister Anders Borg (M) som då avskaffade skatten.

Nu är den aktuell på nytt, i en ny form.

Detta eftersom Miljöpartiet och Vänsterpartiet, två partier som Socialdemokraterna behöver ha i sitt regeringsunderlag för ett regeringsskifte, båda har lagt fram krav på att miljardärer ska betala en särskild skatt.

 De ligger på i snitt 20 procent i effektiv skatt. För att skattesystemet ska vara rättvisare behöver vi en speciell miljardärsskatt, säger Daniel Helldén, språkrör för Miljöpartiet, till TV4 Nyheterna.

Ekonomer varnar

Huvudargumentet till varför skatten avskaffades 2007 var att den ansågs skada svensk ekonomi mer än den hjälpte staten.

Drygt 19 år senare varnar ekonomer för att införa den föreslagna miljardärskatten, bland annat eftersom det är oklart hur de rikaste ska beskattas.

– En sådan här miljardärsskatt, den tas ut även i lågkonjunkturer, till och med när företagen går med förlust. I det fallet kan ju den skatten förvärra situationen och det kan leda till försämrad tillväxt, kanske jobb som försvinner, säger nationalekonomen Daniel Waldenström, även programchef på Institutet för näringslivsforskning IFN, till tv-kanalen.

MP: 50 miljarder till statskassan

Enligt Daniel Waldenström var det just ovanstående som gjorde att skatten försvann 2007.

Miljöpartiets beräkningar uppger att en miljardärskatt dock skulle kunna bidra med 50 miljarder kronor till statskassan. Partiet menar att gränsen skulle gå vid en förmögenhet på en miljard kronor – de ska beskattas.

Vi menar att det både är rimligt och nödvändigt att stora förmögenheter beskattas mer rättvist, säger Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson, enligt DN.

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

S: Inget vi föreslår

Vänsterpartiet har sedan december 2025 drivit frågan om att införa en miljardärskatt. 

– De superrika har byggt sin förmögenhet på att pressa vanliga människor att betala höga matpriser, betala höga hyror och höga räntor. Det är orimligt att vi har fått så många människor mitt i världens rikaste länder som knappt har råd att betala både mat och hyra, sade partiledare Nooshi Dadgostar (V) till Aftonbladet i vintras.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU har pressat huvudpartiet att gå fram med en stigande förmögenhetsskatt.

Förslaget har dock fått kalla handen från S.

– Det är ingenting som vi föreslår, sade Magdalena Andersson (S) till SVT tidigare i maj.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Foto: FishInWater/Flickr, Wikimedia, CC BY 2.0

Text: Redaktionen


18 maj 2026

Swedbank varnar: 27 procent av din lön kommer ryka

2026 05 19

En hög lön räcker inte längre för att skydda sig fullt ut mot hushållskostnader.

Det konstaterar Swedbank i en dyster dom på måndagsmorgonen.

Enligt storbanken har hushållens möjligheter att förvärva en bostad försämrats under årets första tre månader. 

Delvis beror det på högre bostadspriser, men också på att räkningar för el, uppvärmning samt vatten och avlopp också ökar. Rent konkret måste en genomsnittlig köpare lägga cirka 27 procent av den disponibla inkomsten enbart på boendeutgifter.

– Högre inkomster räcker inte för att kompensera hushållen för stigande bostadspriser och dyrare el- och uppvärmningskostnader, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Nya regler

Uppskattningen på 27 procent baseras på Swedbanks så kallade boindex som mäter hushållens köpkraft vid bostadsköp. Indexet sjönk från 113 till 109 under årets första kvartal. Boindexet för småhus ligger på 107 och för bostadsrätter 115.

Storbankens dom kommer en dryg månad efter att nya bolåneregler infördes i april. Nu har kravet på kontantinsatsen sänkts från 15 till 10 procent. Även amorterinsgraden sänktes i samma veva, med målet att fler ska få in foten på bostadsmarknaden.

– Med de här förändringarna tar vi bort onödiga hinder och gör det lättare för fler att ta steget in på bostadsmarknaden, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) när förslaget lades fram.

– Ett eget boende är för många en förutsättning för att kunna forma sitt liv. Med de nya bolånereglerna skapar vi bättre möjligheter för människor att äga sitt hem och ökar rörligheten på bostadsmarknaden. Det är ett viktigt besked för inte minst unga och barnfamiljer.

LÄS MER: Swedbank: Så mycket av lönen bör du spara varje månad

Gett effekt, men...

Enligt Swedbank har effekten redan kunnat ses. Aktiviteten på marknaden har ökat och bostadspriserna ökar.

Det är positivt att fler kan köpa en bostad. Tyvärr sker det till priset av högre skuldsättning. För att öka möjligheterna till en lyckad bostadsaffär behöver köparna bättre kunskaper, inte minst på bostadsrättsmarknaden, säger Arturo Arques. 

LÄS MER: Smäll för bilägare – 70 procent dyrare

Foto: MarcusOscarsson.se resp M. Nilov

Text: Redaktionen