Livsmedelsverket: Så ofta bör du äta kött

2026 05 18

Ät gärna kött, framhåller Livsmedelsverket.

Men inte så mycket.

Myndigheten menar att det finns en viss mängd kött som går bra att äta varje vecka, men det är enligt Livsmedelsverket bäst att inte överstiga den mängden.

Kött ger bra näring, men att äta mer än vad som rekommenderas är inte bra för hälsan, menas det.

Så ofta bör du äta

Livsmedelsverket bedömer att man inte bör äta mer än 350 gram rött kött i veckan, tillagad mängd.

Det motsvarar 400–500 gram rått kött. 

Och bara en liten del av det bör enligt myndigheten vara chark.

Två till tre gånger i veckan

Enligt Livsmedelsverket motsvarar dessa 350 gram rött kött i veckan två till tre köttmåltider.

– Två till tre köttmåltider i veckan blir runt 350 gram tillagat kött. Istället för kött kan du variera med ägg, fisk eller vegetariskt, framhåller myndigheten.

– Eller ät kött lite oftare, men i mindre mängd. Testa att dryga ut köttfärssåsen eller köttgrytan med krossade tomater, rivna morötter, bönor eller linser. 

Läs mer: Viktigt meddelande till alla som får elstödet

Behövs inte så mycket

Kött bidrar med järn, protein och annan viktig näring.

Men Livsmedelsverket menar att många inte behöver äta så mycket kött som de gör idag.

– Tvärtom är det bra för hälsan att dra ner på köttet, särskilt på charkprodukter som korv, skinka och bacon.  

“Minskar risken”

Genom att äta mindre rött kött och chark minskar risken för cancer i tjock- och ändtarmen. 

Evidensen för att oprocessat rött kött ökar risken för tjock- och ändtarmscancer bedöms enligt myndigheten vara “stark och risken är linjär”.

– Modelleringar visar att en konsumtion på 350 gram i stället för 500 gram per vecka skulle innebära 3 500 färre cancerfall och 14 900 färre hjärt- och kärlsjukdomsfall samt knappt 1 600 färre dödsfall i kranskärlssjukdom, tjock- och ändtarmscancer, stroke och typ 2-diabetes i Sverige. 

Läs mer: Ukraina har tagit fram nytt vapen – väger 250 kilo

Foto: J. Leung

Text: Redaktionen


14 nov 2026

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen


13 nov 2026

Nytt scenario: Putin dör i januari

2026 11 13

I september varnade Danmark hela Nato för att det ryska hotet har ökat.

En rysk invasion av ett Natoland bedöms inte längre som uteslutet, även om det betraktas som osannolikt. Varningen om ett ökat ryskt hot mot Nato har upprepats av flera andra aktörer. Bland annat Jacek Siewiera, reservöverstelöjtnant i polska militären och tidigare chef för landets nationella säkerhetsbyrå. 

–  Står vi på gränsen till konfrontation? Jag tror det, sade han till polska Radio Zet i oktober.

Nya scenariot: Putin avlider

Nu har den framstående USA-baserade tankesmedjan Rand utarbetat en ny analys av hur en rysk invasion av Nato i östeuropa skulle kunna utspela sig under de närmaste fyra åren.

Det kanske mest uppseendeväckande av allt?

Tankesmedjan utgår från ett scenario där Rysslands diktator Vladimir Putin avlider i början av 2027. Därefter utvecklas situationen steg för steg till ett krig i Baltikum.

– Det skulle kunna utlösa en serie händelser, inklusive en våg av så kallade hybridattacker, vilket i slutändan leder till att Nato kolliderar direkt med ryska soldater år 2030, skriver Ellie Cook, försvarsreporter på Newsweek, som tagit del av rapporten.

Bygger upp Ryssland

I det utpekade scenariot skulle Putin efter sin död lämna ett stort maktvakuum i Moskva. Högt uppsatta tjänstemän i Kreml skulle kämpa om att efterträda diktatorn och slutligen skulle en högt uppsatt före detta säkerhetstjänsteman segra, lyder hypotesen.

Han skulle också gå med på vapenvila i Ukraina för att stabilisera Ryssland på hemmaplan.

– Den nyinstallerade ryska ledaren skulle sedan försöka att helt återuppbygga den ryska militären, som från och med 2026 har vuxit i storlek trots höga förluster på slagfältet, skriver Ellie Cook i tidningen.

Läs mer: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem”

Aktiverar artikel 5

Rands rapport identifierar flera svagheter i Europas försvarsförmåga, bland annat ett fört stort beroende av USA. Tankesmedjan ser framför sig att amerikansk militär minskar sin närvaro i Europa och att Ryssland i maj 20230 går in i Estland för att “skydda” den ryska befolkningen i Narva, en stad som Kreml länge har haft ögonen på.

Nato aktiverar då artikel 5, varpå ett storkrig bryter ut. Ryssland angriper bland annat brittiska militärbaser, hamnar och energianläggningar.

I november 2030 nås en vapenvila där Ryssland behåller kontrollen över Narva. Fredsförhandlingarna kör sedan fast, enligt det scenario Rand varnar för.

Läs mer: Slår till mot Ryssland – tungt besked på väg

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen