LARMET: Svensk sjukvård saknar plan för att hantera krig
2022 03 15
Enligt de senaste försvarsbesluten ska svensk sjukvård under minst tre månader kunna hantera en krigssituation, där intensiva strider pågår och många skadas.
Men en rapport från Socialstyrelsen visar att svenskt sjukvård inte har någon konkret plan för att hantera en sådan situation, rapporterar DN. I linje med nedmonteringen av det civila och militära försvaret har det inte planerats för ett krig inom svensk sjukvård sedan 1990-talet, uppger tidningen.
Rapporten togs fram i september förra året. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att svensk sjukvård saknar flera grundläggande förutsättningar för att hantera en situation som uppstår vid ett krig.
Flera brister
Bland annat behövs bättre beredskap för att kunna transportera fler skadade än vad som får plats i ambulanser och fordon för sjuktransporter.
Svensk sjukvård behöver också planera för att sjukhus blivit en vanlig måltavla i krig, uppger Socialstyrelsen.
Kavla upp ärmarna
– Nu gäller det att kavla upp ärmarna och köra igång och inte översköljas av hopplöshet. Det kommer att ta tid, det kommer att kosta pengar. Men det finns också extremt mycket vi kan göra redan nu, säger Socialstyrelsens tillförordnade beredskapschef Taha Alexandersson, till DN.
Nya beredskapslager krävs
Hon framhäver att sjukvården behöver anställa mer personal och även på kort sikt få till beredskapslager innehållandes läkemedel och material.
– Men det är oklokt att tro att allt löser sig om vi har enorma beredskapslager, det spelar ingen roll om vi inte har människor med rätt kompetens och en infrastruktur som håller, säger hon till DN.
Resultatet från Socialstyrelsen
Svensk sjukvård är i behov av:
- Stöd till regionerna i form av vård- eller prioriterings principer i kris och krig.
- Planering som omfattar regionernas samtliga vårdenheter, kommunal hälso- och sjukvård och kritiska beroenden.
- Anskaffning av kompletterande, robust teknik och rutiner för samband som fungerar genom hela vårdkedjan och mellan civil och militär sektor.
- Framtagande av planer och rutiner för att öka möjligheten till en fungerande logistik och transport av varor och personal.
- Förstärkning av ordinarie ambulanser och fordon för sjuktransport med ett nationellt eller regionalt system för nyttjande av exempelvis kollektivtrafikens fordon.
- Beslut om vilken (uppskattad) minsta förmåga vårdenheter ska ha i en krigssituation, med hänsyn till exempelvis högre belastning.
- Fortsatt översyn av lagrum, regler och instruktioner så att dessa inte försenar eller förhindrar snabbt nyttjande av samhällets samlade resurser. Särskild hänsyn till gråzon bör tas.
- Framtagande av gemensamma, regionala rutiner för hur civil-militär samverkan konkret ska gå till i krig.
- Planering för civilt försvar för vårdfastigheters funktionalitet som inte begränsas till fredstida scenarier.
- Planering och verksamhet som tillser att större volymer av läkemedel finns nåbara inom landet.
- Planering för hur större volymer kan tappas, och olika blodprodukter tillverkas, inom landet.
- Fler övningar eller spel som omfattar både området krisberedskap
- Källa: Socialstyrelsen
Foto: R Catabay
Text: Redaktionen
