LARMET: Svensk sjukvård saknar plan för att hantera krig

2022 03 15

Enligt de senaste försvarsbesluten ska svensk sjukvård under minst tre månader kunna hantera en krigssituation, där intensiva strider pågår och många skadas.

Men en rapport från Socialstyrelsen visar att svenskt sjukvård inte har någon konkret plan för att hantera en sådan situation, rapporterar DN. I linje med nedmonteringen av det civila och militära försvaret har det inte planerats för ett krig inom svensk sjukvård sedan 1990-talet, uppger tidningen.

Rapporten togs fram i september förra året. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att svensk sjukvård saknar flera grundläggande förutsättningar för att hantera en situation som uppstår vid ett krig.

Flera brister

Bland annat behövs bättre beredskap för att kunna transportera fler skadade än vad som får plats i ambulanser och fordon för sjuktransporter.

Svensk sjukvård behöver också planera för att sjukhus blivit en vanlig måltavla i krig, uppger Socialstyrelsen.

 Kavla upp ärmarna

– Nu gäller det att kavla upp ärmarna och köra igång och inte översköljas av hopplöshet. Det kommer att ta tid, det kommer att kosta pengar. Men det finns också extremt mycket vi kan göra redan nu, säger Socialstyrelsens tillförordnade beredskapschef Taha Alexandersson, till DN.

Nya beredskapslager krävs

Hon framhäver att sjukvården behöver anställa mer personal och även på kort sikt få till beredskapslager innehållandes läkemedel och material.

– Men det är oklokt att tro att allt löser sig om vi har enorma beredskapslager, det spelar ingen roll om vi inte har människor med rätt kompetens och en infrastruktur som håller, säger hon till DN.

Resultatet från Socialstyrelsen

Svensk sjukvård är i behov av:

  • Stöd till regionerna i form av vård- eller prioriterings principer i kris och krig.
  • Planering som omfattar regionernas samtliga vårdenheter, kommunal hälso- och sjukvård och kritiska beroenden.
  • Anskaffning av kompletterande, robust teknik och rutiner för samband som fungerar genom hela vårdkedjan och mellan civil och militär sektor.
  • Framtagande av planer och rutiner för att öka möjligheten till en fungerande logistik och transport av varor och personal.
  • Förstärkning av ordinarie ambulanser och fordon för sjuktransport med ett nationellt eller regionalt system för nyttjande av exempelvis kollektivtrafikens fordon.
  • Beslut om vilken (uppskattad) minsta förmåga vårdenheter ska ha i en krigssituation, med hänsyn till exempelvis högre belastning.
  • Fortsatt översyn av lagrum, regler och instruktioner så att dessa inte försenar eller förhindrar snabbt nyttjande av samhällets samlade resurser. Särskild hänsyn till gråzon bör tas.
  • Framtagande av gemensamma, regionala rutiner för hur civil-militär samverkan konkret ska gå till i krig.
  • Planering för civilt försvar för vårdfastigheters funktionalitet som inte begränsas till fredstida scenarier.
  • Planering och verksamhet som tillser att större volymer av läkemedel finns nåbara inom landet.
  • Planering för hur större volymer kan tappas, och olika blodprodukter tillverkas, inom landet.
  • Fler övningar eller spel som omfattar både området krisberedskap
  • Källa: Socialstyrelsen 

Foto: R Catabay

Text: Redaktionen

Kunder rasar mot Swedbank – storbanken gör stor förändring

2025 02 05

Storbanken Swedbank genomför en stor förändring efter massivt missnöje från kunderna.

Det finns ett stort missnöje bland många av Swedbanks kunder.

Enligt Svenskt Kvalitetsindex mätningar är Swedbank Sveriges sämsta bank, baserat på kundnöjdhet.

Och nu genomför storbanken drastiska åtgärder för att kunderna ska bli mer nöjda.

Därför är kunder missnöjda

Swedbank rankades längs ned när det gäller kundnöjdhet i Svenskt Kvalitetsindex mätning 2024, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.

Missnöjet har bland annat gällt de digitala tjänsterna drivna av artificiell intelligens.

Men det finns också andra saker som kunderna är missnöjda med, exempelvis tillgängligheten.

Därför vidtar Swedbank nu en drastisk åtgärd för att förbättra sin service, rapporterar DI.

Banken storsatsar nu på att bli betydligt bättre på att svara i telefon.

Många kunder har varit missnöjda med långa väntetider när man ringer Swedbanks kundtjänst, och nu vidtar banken en drastisk åtgärd för att ändra på det.

– I dagsläget kanske du behöver vänta upp mot ibland 20 minuter, och ännu mer om du ska komma fram när många ringer, säger Swedbanks nya chef för Svensk bankverksamhet, Anna-Karin Laurell, till tidningen.

Banken är alltså högst medveten om problemet och gör nu en stor förändring för att råda bot på det.

Stor förändring

Swedbank har nu som målbild att kunna besvara 80 procent av alla samtal inom 3 minuter. Målet ska vara uppnått i slutet av 2025, enligt tidningen.

För att uppnå det målet kommer Swedbanks kontorsanställda också att besvara telefonsamtal.

Det kommer innebära att de 300 personer som idag svarar på kundsamtal kommer att fördubblas i antal, enligt banken.

Samtidigt innebär det dock att många bankkontor kommer att få begränsade öppettider och att möjligheten till spontana bankbesök kommer att begränsas ytterligare på vissa ställen, rapporterar GP. Vilka bankkontor det gäller är dock oklart.

Förutom missnöjet med långa väntetider har kunder alltså även varit missnöjda med Swedbanks AI-tjänster.

– Dessa driver i stort sett bara missnöje, eftersom de sällan löser kundens problem, kommenterade SKI i sin rapport 2024.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Kina har gjort enorm upptäckt: ”Det här förändrar allt”

2025 02 05

Kina kontroller i dag tillgången till många sällsynta jordartsmetaller som är direkt avgörande för den gröna omställningen.

Metallerna är en extremt viktig resurs världen över eftersom de används i modern teknik – bland annat för att tillverka elbilar, vindturbiner och elektronik.

Efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller väntas öka dramatiskt de kommande åren när stora delar av världen ställer om.

I dag dominerar Kina den globala marknaden helt och hållet, vilket diktaturen utnyttjar för att sätta press på övriga världen.

Maria Sunér är vd på Svemin – branschorganisationen för gruvor, mineral- och metallproducenter i Sverige.

Hon varnar för Kinas dominans.

– Kina använder de kritiska mineralerna som ett maktmedel, vilket är lite skrämmande, säger Sunér till Tidningen Näringslivet.

–Det går att likna vid Europas beroende av Ryssland när det gäller fossila bränslen.

Enorm upptäckt i Kina: ”Förändrar allt”

Många aktörer, inklusive EU och USA, arbetar hårt för att bryta den kinesiska dominansen på den viktiga marknaden.

Nu kommer dock uppgifter som indikerar att Kina stärker sin position ytterligare.  

En massiv upptäckt av sällsynta jordartsmetaller har gjorts i sydvästra Kina, rapporterar Newsweek.

– Upptäckten kommer stärka landets järngrepp om denna strategiskt viktiga resurs och underblåsa dess högteknologiska ambitioner, skriver tidskriften.

Statliga medier i Kina rapporterar att det rör sig om den "största upptäckten någonsin”. Totalt beräknas platsen innehålla 470 000 ton sällsynta jordartsmetaller.

– Det här förändrar allt, säger Li Wei, forskare vid Kinas geologiska institut.

– Kina är nu ännu bättre positionerat för att kontrollera det globala utbudet och möta den skyhöga efterfrågan.

Fakta: Sällsynta jordartsmetaller

- Sällsynta jordartsmetaller är en grupp bestående av 17 metalliska grundämnen, av vilka flera besitter speciella konduktiva (förmåga att leda elektricitet och värme) och magnetiska egenskaper. Fyra av dessa – praseodym, dysprosium, terbium och neodym – anses särskilt viktiga.

- Namnet till trots är metallerna inte ”sällsynta”, utan ungefär lika vanligt förekommande i jordskorpan som exempelvis bly och tenn. Vad som däremot i någon mån är ”sällsynt” är fyndigheter med låga uranhalter där de ekonomiskt viktigaste metallerna finns i tillräckligt hög koncentration för att det ska vara lönsamt att bryta dem.

- Experter bedömer trots detta att de ekonomiskt lönsamma fyndigheterna kan möta världens behov i över hundra år. Det är alltså inte bristen på fyndigheter som oroar, utan snarare Kinas kontroll över värdekedjan.

Källa: Utrikespolitiska institutet

Foto: President of Russia Office resp A. Luengo

Text: Redaktionen