LARMET: Svensk sjukvård saknar plan för att hantera krig

2022 03 15

Enligt de senaste försvarsbesluten ska svensk sjukvård under minst tre månader kunna hantera en krigssituation, där intensiva strider pågår och många skadas.

Men en rapport från Socialstyrelsen visar att svenskt sjukvård inte har någon konkret plan för att hantera en sådan situation, rapporterar DN. I linje med nedmonteringen av det civila och militära försvaret har det inte planerats för ett krig inom svensk sjukvård sedan 1990-talet, uppger tidningen.

Rapporten togs fram i september förra året. I rapporten konstaterar Socialstyrelsen att svensk sjukvård saknar flera grundläggande förutsättningar för att hantera en situation som uppstår vid ett krig.

Flera brister

Bland annat behövs bättre beredskap för att kunna transportera fler skadade än vad som får plats i ambulanser och fordon för sjuktransporter.

Svensk sjukvård behöver också planera för att sjukhus blivit en vanlig måltavla i krig, uppger Socialstyrelsen.

 Kavla upp ärmarna

– Nu gäller det att kavla upp ärmarna och köra igång och inte översköljas av hopplöshet. Det kommer att ta tid, det kommer att kosta pengar. Men det finns också extremt mycket vi kan göra redan nu, säger Socialstyrelsens tillförordnade beredskapschef Taha Alexandersson, till DN.

Nya beredskapslager krävs

Hon framhäver att sjukvården behöver anställa mer personal och även på kort sikt få till beredskapslager innehållandes läkemedel och material.

– Men det är oklokt att tro att allt löser sig om vi har enorma beredskapslager, det spelar ingen roll om vi inte har människor med rätt kompetens och en infrastruktur som håller, säger hon till DN.

Resultatet från Socialstyrelsen

Svensk sjukvård är i behov av:

  • Stöd till regionerna i form av vård- eller prioriterings principer i kris och krig.
  • Planering som omfattar regionernas samtliga vårdenheter, kommunal hälso- och sjukvård och kritiska beroenden.
  • Anskaffning av kompletterande, robust teknik och rutiner för samband som fungerar genom hela vårdkedjan och mellan civil och militär sektor.
  • Framtagande av planer och rutiner för att öka möjligheten till en fungerande logistik och transport av varor och personal.
  • Förstärkning av ordinarie ambulanser och fordon för sjuktransport med ett nationellt eller regionalt system för nyttjande av exempelvis kollektivtrafikens fordon.
  • Beslut om vilken (uppskattad) minsta förmåga vårdenheter ska ha i en krigssituation, med hänsyn till exempelvis högre belastning.
  • Fortsatt översyn av lagrum, regler och instruktioner så att dessa inte försenar eller förhindrar snabbt nyttjande av samhällets samlade resurser. Särskild hänsyn till gråzon bör tas.
  • Framtagande av gemensamma, regionala rutiner för hur civil-militär samverkan konkret ska gå till i krig.
  • Planering för civilt försvar för vårdfastigheters funktionalitet som inte begränsas till fredstida scenarier.
  • Planering och verksamhet som tillser att större volymer av läkemedel finns nåbara inom landet.
  • Planering för hur större volymer kan tappas, och olika blodprodukter tillverkas, inom landet.
  • Fler övningar eller spel som omfattar både området krisberedskap
  • Källa: Socialstyrelsen 

Foto: R Catabay

Text: Redaktionen


19 sep 2026

Alla svenskar ska byta ut sina körkort

2026 09 19

De gamla körkorten, som vi är vana vid att se dem, är snart ett minne blott.

Det har länge varit oklart för många svenska bilister om det gamla körkortet faktiskt kommer behöva bytas ut.

Nu bekräftar Transportstyrelsen att de äldre körkorten ska fasas ut och ersättas av den nya modellen.

Besked från Transportstyrelsen

För många svenska bilister har frågan varit vad som egentligen gäller för det gamla körkortet.

Måste det bytas ut bara för att Transportstyrelsen har tagit fram en ny version – eller kan det gamla kortet fortsätta användas?

Nu är beskedet tydligt - de gamla körkorten ska successivt bort, utan undantag.

– Det arbetet pågår just nu, säger Ted Snölilja, utredare på Transportstyrelsen, till Carup.

Transportstyrelsen började tillverka den nya versionen i början av 2025. Sedan dess får alla körkort som tillverkas i Sverige det nya utseendet.

Nyheten om att ett digitalt körkort snart ska införas  i Europa har gjort förvirringen ännu större. Med det digitala körkortet kommer det inte längre finnas krav på att även ha plastkortet, men för de som vill behålla det traditionella kortet, kommer det behöva ersättas av den nya versionen.

Alla ska ha nya kortet

Men övergången sker inte genom att alla svenska bilister samtidigt måste skicka in sina gamla körkort. När körkortet löper ut och ska förnyas kommer det gamla kortet att ersättas av den nya versionen.

– Körkorten fortsätter vara giltiga i enlighet med de utgångsdatum som står på körkortet. De gamla körkorten fasas ut successivt i samband med körkortsförnyelser, säger Peter Andersson, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen.

Det nya körkortet har tagits fram med flera nya säkerhetsdetaljer.

Bland annat finns hologram och UV-teknik som ska göra kortet svårare att förfalska och enklare att kontrollera.

Transportstyrelsen beskriver förändringen som en del av ett löpande säkerhetsarbete.

Nästan 1,5 miljoner har bytt

Övergången är redan i full gång. Omkring 1,48 miljoner svenska körkort redan bytts ut till den nya versionen.

Och utvecklingen fortsätter varje gång ett körkort ska förnyas.

Snart träder även det digitala körkortet i kraft.

Den nya modellen gäller dessutom inte bara för vanliga svenska körkort. Förändringen omfattar även flera andra typer av behörighets- och förarbevis.

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen

 

20 september 2026

Massiv attack – kaotiska scener i Moskva

2026 09 20

Ukraina har genomfört en massiv drönarattack mot Ryssland.

Under det senaste dygnet har hundratals drönare dragit in över ryskt territorium.

Landets myndigheter erkänner stora besvär till följd av attackerna, men i nuläget saknas kännedom om skadeläget på bred front. Däremot står det klart att många olika delar av Ryssland drabbats.

– Myndigheterna döljer inte att den senaste ukrainska attacken var storskalig – tolv regioner blev måltavlor samtidigt, rapporterar RBC-Ukraine.

Bland annat Moskva

Huvudstadsregionen är en av de många regioner där drönarlarmet har gått under natten. 249 drönare ska ha skjutits ner på väg in över Moskva, enligt ryska myndigheter. Attacken sker i samband med att Ryssland håller val till statsduman, vilket är landets första parlamentsval sedan invasionen 2022, rapporterar Kyiv Independent.

Attacken ska ha orsakat kaotiska scener, med flera skador och dödsfall, enligt de ryska myndigheterna.

– En drönare träffade en bostadsbyggnad och dödade en kvinna och skadade fem andra, inklusive två barn, säger den ryske guvernören Andrei Vorobjov, enligt tidningen.

– Fallande drönarskräp orsakade en brand på taket av en bostadsbyggnad med 21 våningar, vilket ledde till evakuering av cirka 400 personer.

Ytterligare dödsfall har rapporterats av ryska myndigheter i samband med nattens attack.

Dessutom ska ett oljeraffinaderi i Moskvaregionen träffats av drönare. Stora rökmoln stiger från platsen, rapporterar Reuters.

LÄS OCKSÅ: Ryska elitenheter dras bort från fronten

De tolv regionerna

Förutom Moskva har också drönare dragit in över flera andra ryska regioner under det senaste dygnet, samtidigt som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj avslöjat att landet skalar upp långdistansattackerna, rapporterar RBC-Ukraine.

De är Belgorod, Kursk, Bryansk, Kaluga, Oryol, Tula, Ryazan, Nizjnij Novgorod, Vladimir, Krasnodar och ockuperade Krym. Dessutom har attacker genomförts på Svart havet.

Attacker i Ukraina

Samtidigt kommer rapporter om kraftfulla attacker åt andra hållet. Bland annat har den ukrainska huvudstaden utsatts för attacker under det senaste dygnet.

– En mor och två små barn – en flicka och en pojke – dödades i en rysk attack mot Kyjivregionen, säger Tymur Tkachenko som representerar den ukrainska militären, enligt RBC-Ukraine.

LÄS MER: ”Andra vågen har börjat” – Ryssland i oväntat krisläge

Foto: D. Ermolenko

Text: Redaktionen