12 maj 26

Okända smittor i Sverige – allmänheten varnas

2026 05 12

Flera nya smittor är på väg till Sverige.

Det varnar barnläkaren Barbro Hedin Skogman för.

Hon har forskat om fästingburna sjukdomar under flera år och arbetar just nu med en studie om sjukdomarna hos barn och unga.

Nu berättar läkaren att klimatförändringarna för med sig nya fästingarter och infektioner till Sverige, rapporterar SVT.

– Vi tänker att det är viktigt att se vad det finns för andra infektioner som vi behöver lära oss mer om, säger Hedin Skogman till tv-kanalen.

Fyra okända infektioner

Dessutom kan fästingbett redan i dag orsaka flera mindre kända sjukdomar utöver de välkända infektionerna TBE och Borrelia.

Läkaren nämner fyra exempel:

- Anaplasma, även kallad fästingfeber. Orsakas av en bakterie som överförs via fästingbett.

- Rickettsia, en bakteriesjukdom som kan orsaka infektionssjukdomar som tyfus och fläckfeber.

- Neoehrlichia, som orsakar infektionssjukdomen neoehrlichios. Vanliga symtom är långvarig feber samt muskel- och ledvärk.

- Babesia, en fästingburen parasit. Vanliga symtom är hög feber, frossa, svettningar och kraftig huvudvärk.

LÄS OCKSÅ: ARLA: Brist på två populära produkter – tomma hyllor

Varnar för dödligt virus

Epidemiologen Emma Frans har tidigare varnat för att fästingar som bär på det dödliga Krim-Kongoviruset finns i Sverige.

– Fästingarna ser man nu börjar krypa till nordligare breddgrader. Generellt kan man säga att klimatförändringar gör att djurens naturliga miljö inte längre är anpassad efter deras förutsättningar, vilket gör att de måste hitta nya boplatser, har experten sagt till SVT.

Krim-Kongoviruset tros har spridit sig till Europa från Afrika och Mellanöstern. Viruset kan vara dödligt. Enligt Folkhälsomyndigheten uppskattas dödligheten vara så hög som 30 procent. 

Än så länge finns det inga rapporterade fall i Sverige.

LÄS OCKSÅ: Experter sågar mjölktrend – kan vara farlig

Foto: S. Andrews

Text: Redaktionen


11 maj 2026

Positivt besked för alla med B-körkort

2026 05 12

Ditt B-körkort blir snart värt mer.

EU planerar en höjning av viktgränsen för B-körkort.

Detta kan ge svenska bilförare tillgång till betydligt fler och tyngre fordon utan extra körkortsprov.

Positivt för miljontals

EU:s beslut att höja viktgränsen för B-körkort från 3,5 ton till 4,25 ton beskrivs som en av de största förändringarna på länge för vanliga bilister.

Det innebär att fler kan köra tyngre fordon utan att behöva ta C-körkort eller andra tilläggsbehörigheter.

– I dag får du med vanligt B-körkort köra personbilar och lätta lastbilar med en totalvikt på högst 3 500 kilo. Det innebär att du kan köra de flesta vanliga bensin-, diesel- och elbilar, uppger Transportstyrelsen.

Skillnad mot tidigare regel

Det så kallade B96-körkortet fungerar redan i dag som en utökning av B-behörigheten och gör det möjligt att köra personbil med släp, så länge den totala sammanlagda vikten inte överstiger 4 250 kilo.

Men det handlar fortfarande om en bil tillsammans med ett släp – och inte om att en ensam bil får väga så mycket.

Det är där skillnaden ligger jämfört med det nya EU-direktivet, som i stället skulle höja gränsen för själva fordonet.

– Europeiska unionen (EU) har beslutat om ett nytt körkortsdirektiv som gäller för samtliga medlemsländer. De nya reglerna kommer att påverka dig som har körkort eller planerar att ta körkort i framtiden, uppger Transportstyrelsen.

Bestämmelsen ingår i EU:s fjärde körkortsdirektiv, som antogs av Europaparlamentet i oktober 2025.

LÄS MER: Svensk rekordupptäckt – tillfaller staten

Fler bilar blir tillgängliga

En av de tydligaste effekterna är att fler elbilar och större transportfordon ryms inom B-behörigheten.

Dagens elbilar är ofta tunga redan utan last, vilket gör att många idag snabbt når gränsen på 3,5 ton.

För vanliga svenskar innebär det konkret att man kan köra större elbilar, använda rymligare transportbilar vid flytt eller välja tyngre husbilar till sommarsemestern utan att ta extra körkort.

Flera länder har redan infört de nya reglerna. I Nederländerna trädde regeln i kraft redan 2025.

EU planerar att införa nya körregler i hela unionen runt 2029–2030, men fram till dess kommer olika länder ha olika lagar.

LÄS MER: Stormakt uppmanar hela befolkningen att stanna hemma

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


12 maj 2026

Viktigt brev skickas ut till svenska hushåll – svara direkt

2026 05 12

Svenska hushåll har fått en viktig möjlighet att bidra till vad som i förlängningen skulle kunna påverka deras egna elräkningar.

Det skickas just nu ut brev till husägare över hela Sverige.

Släng det inte i soporna.

Utskicken ämnar att samla energistatistik som ska utgöra underlag för politiska beslut, planering och forskning.

Och det är av yttersta vikt att du faktiskt svarar, meddelar Energimyndigheten som är avsändare.

Den officiella statistiken är helt enkelt fakta på bordet. Genom att svara bidrar man till kunskap som i förlängningen påverkar energipolitik och planering, såväl lokalt som på riksplanet, säger Hanna Chapman, statistikchef på Energimyndigheten, i ett uttalande.

Svara direkt

Det hela handlar om en undersökning för att ta reda på hur energi används i hushåll, men också hos företag och i samhället. De svar som svenska folket skickar in ger underlag för att förstå behovet av energi och hur det kan ändras.

– För att statistiken ska bli tillförlitlig är det viktigt att de som får en enkät också väljer att delta, säger Hanna Chapman.

Varje svar väger tungt, understryker myndigheten. Uppgifterna ska dessutom lämnas "så snart som möjligt".

– Om för få deltar finns en risk att vissa typer av hushåll eller uppvärmningsformer inte syns tillräckligt tydligt i statistiken, eller att vi inte kan bryta ner statistiken på kommunnivå. Småhusägarnas situation ser väldigt olika ut i landet och för att fånga skillnaderna behöver vi ett brett deltagande.

LÄS MER: Svenska hushåll får pengar i juni

Slumpmässigt

Deltagarna i undersökningen är slumpmässigt utvalda. Den pågår fram till sommaren och är en del av den officiella energistatistiken för Sverige. 

Undersökningen genomförs av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Energimyndigheten och pågår fram till sommaren. Enkäten kommer antingen via digital brevlåda eller i pappersform.

LÄS MER: Larm om svensk ekonomi – klarar inte en kris

Foto: Postnord

Text: Redaktionen