Klassiska geléhallon lämnar Sverige

2026 05 05

En av Sveriges mest älskade godisklassiker byter ägare.

Detta när finska Fazer köper svenska Aroma – företaget bakom hallonbåtar och geléhallon, rapporterar svenska Yle.

Godisikon får nya ägare

Det som för många är självklara inslag i lösgodishyllan – hallonbåtar och geléhallon – får nu en ny ägare utanför Sverige.

Den svenska konfektyrfabriken Aroma, som grundades i Stockholm 1921, köps upp av det finska livsmedelsbolaget Fazer.

Aroma har i över hundra år varit en del av svensk godishistoria och är starkt förknippat med klassiska lösgodissorter som generationer av svenskar vuxit upp med.

– Vi har under lång tid tillverkat svenska godisklassiker med stor betydelse för både kunder och konsumenter. För att Aroma ska kunna utvecklas vidare krävs både långsiktighet och fokus. Jag är därför väldigt stolt och glad att Fazer blir den nya ägaren av Aroma, säger Anders Landelius, nuvarande ägare av Aroma i ett pressmeddelande.

LÄS MER: 100 miljoner ryssar håller andan – ”kom som en chock”

Produktionen kvar 

Trots ägarbytet kommer tillverkningen fortsatt att ske i Sverige.

Aroma har fabriker i Stockholm, Eskilstuna och Bengtsfors och sysselsätter omkring 100 personer.

Företaget har under lång tid varit en mindre men stabil aktör på den svenska konfektyrmarknaden, med en omsättning på cirka 451 miljoner kronor år 2025.

Sortimentet består av flera klassiska svenska godissorter som geléhallon, röda hjärtan, gröna grodor, jordnötsruta och gräddkola.

– Förvärvet stödjer vår internationella tillväxtstrategi inom konfektyr och stärker såväl vår position på den nordiska lösviktsmarknaden som vår marknadsposition i Sverige, säger Fazers koncernchef Christoph Vitzthum, om köpet.

Skifte i svensk godishistoria

Samtidigt är målet från Fazer att behålla och stärka varumärkena.

– Genom att kombinera Aromas produktionsexpertis med Fazers varumärken och kommersiella kapacitet kan vi utveckla ett bredare och mer attraktivt utbud till konsumenter inom både lösvikts- och förpackat godis, säger Tom Lindblad, ansvarig för affärsenheten Candy på Fazer. 

Hallonbåtarna och geléhallon kommer alltså sannolikt att fortsätta ligga kvar i svenska godispåsar – men under finsk flagg.

LÄS MER: Varning utfärdas – många semesterfirare lurade

Foto: A Vaihel candies

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen