JUST NU: Jätteinsats av Ukraina på slagfältet

2026 05 04

Den ryska armén trycks tillbaka.

Sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 har Ryssland gjort långsamma men stadiga framsteg på slagfältet, med undantag för Ukrainas motoffensiv under sommaren 2023.

Men inte längre.

För första gången på tre år har Ryssland förlorat mer territorium i Ukraina än vad de har tagit, rapporterar Moscow Times med hänvisning till AFP.

Jätteinsats på slagfältet

De ryska framstegen har saktat in sedan slutet av 2025 – då kommunikationsproblem uppstod och Ukraina lyckades med mindre motoffensiver i sydost.

Men nu rör det sig inte längre bara om långsammare framsteg för Kremls styrkor.

Moskva förlorade kontrollen över 120 kvadratkilometer mellan mars och april i år.

Zaporizjzja och Kharkiv

Ukrainska drönarförmågor och fortsatta problem med kommunikationen sedan Elon Musks Starlink stängde ner tillgången för ryssarna beskrivs som anledningar till förändringen.

Ukraina avancerade längs flera delar av frontlinjen i april och återtog cirka 40 kvadratkilometer i vardera av de östliga regionerna Zaporizjzja, Kharkiv och Donetsk.

Läs mer: Amerikanska soldater försvunna

Och attackerna fortsätter

Samtidigt som ryssarna stött på problem på slagfältet fortsätter de ukrainska drönarattackerna.

– Ukrainska styrkor slog till mot ett ryskt robotfartyg av Karakurt-klass, en rysk patrullbåt och en oljetanker från den ryska skuggflottan nära hamnen i Primorsk i Leningrad oblast, och anfallen orsakade även betydande skador på hamnens infrastruktur för oljelastning, uppger tankesmedjan ISW.

Mer och större

Enligt tankesmedjan fortsätter Ukraina att intensifiera volymen och intensiteten på sina drönarattacker.

– Ukrainska styrkor har stadigt ökat räckvidden, volymen och intensiteten i sina kampanjer med långdistansvapen mot rysk oljeinfrastruktur och militära tillgångar i Ryssland och ockuperade ukrainska territorier sedan mitten av mars 2026, med ett särskilt fokus på hamn- och oljeinfrastruktur i Leningrad oblast och Krasnodar kraj.

Läs mer: Här behövs mer personal – 50 000 kronor i lön

Foto: Nato

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen