USA vill utesluta Natoland

2026 04 24

USA:s president Donald Trump har länge krävt att Natoallierade ska bidra mer till försvarsalliansen.

Efter att majoriteten av Natos medlemmar höjt sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP har kritiken tonats ned.

Men ett land har vägrat.

Spanien har endast förbundit sig att höja sina försvarsutgifter till 2,1 procent av BNP – långt ifrån Natos femprocentsmål.

Det spanska beslutet har kritiserats skarpt av president Trump. Dessutom har landets ovilja att stödja USA i kriget mot Iran kastat bensin på elden.

Nu överväger USA att kasta ut Spanien ur Nato, rapporterar Reuters med hänvisning till ett internt mejl från Pentagon.

Hur det skulle gå till i praktiken är dock oklart. I teorin kan ett land uteslutas från Nato, men alliansens grundfördrag innehåller ingen tydlig mekanism för en sådan process.

Kräver: Ta ert ansvar

I det läckta mejlet framgår det även att USA överväger att ”straffa” Natoallierade som de anser har misslyckats med att stödja amerikanska operationer i Mellanöstern.

Pentagons pressekreterare Kingsley Wilson har kommenterat uppgifterna.

– Som president Trump har sagt: trots allt som USA har gjort för våra Natoallierade har de inte funnits där för oss, säger han och tillägger:

– Krigsdepartementet kommer att se till att presidenten har trovärdiga alternativ för att säkerställa att våra allierade inte längre är en papperstiger, utan i stället tar sitt ansvar. Vi har inga ytterligare kommentarer om några interna överläggningar i frågan.

LÄS MER: Trump har fel – enligt USA:s underrättelsetjänst

Hävdar: Skulle krävas nedskärningar

Spaniens premiärminister Pedro Sanchez har tidigare uttalat sig om kritiken från USA.

– Om vi hade accepterat 5 procent skulle Spanien tvingas att avsätta ytterligare 300 miljarder euro till försvaret fram till 2035, sade han i somras, enligt El Pais.

– Var skulle pengarna komma ifrån? Från nedskärningar inom hälso- och sjukvård och utbildning, tillade Sannchez

Den spanska premiärministern är en känd Trumpkritiker och har fördömt USA:s krig mot Iran.

LÄS OCKSÅ: Sverige går miste om jätteaffär

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

Liberalerna: 5,4 (+3,2)

Moderaterna: 16,8 (-1,6)

Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten.

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val.

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen