POLENS PRESIDENT: Då kan Nato komma att ingripa

2022 03 13

Nato kan komma att ingripa i Rysslands krig mot Ukraina om vissa specifika gränser överträds.

Det klargör Polens president Andrzej Duda rapporterar BBC News nu på söndagen.

Nato kan omvärdera

Det handlar om användandet av kemiska vapen.

Om Ryssland – som har fått betydligt större problem sitt anfallskrig mot Ukraina än vad dess ledning hade väntat sig – tar till kemiska stridsmedel så skulle det kunna leda till att Nato omvärderar sitt beslut att inte ingripa militärt.

Det uppger Polens president enligt BBC News som fått en exklusiv intervju med honom.

Kemiska vapenlaboratorium

USA har tidigare klargjort att man misstänker att Ryssland förbereder sig på att använda kemiska vapen mot Ukraina.

Putingregimens anklagelser avseende att USA och Ukraina skulle ha kemiska vapenlaboratorium i Ukraina utgör en tydlig indikation på att Ryssland själva är i färd med att överväga användande av kemiska vapen i kriget bedömer Regeringen Biden.

Putin pressad

– Det är något som världen inte har sett på en sådan här skala sedan andra världskriget, säger Polens President Andrzej Duda till BBC News.

– Om du frågar mig om Putin kan komma att använda kemiska vapen – jag tror Putin kan använda vad som helst just nu. Särskilt då han är i en svår situation, säger han.

Redan förlorat politiskt

– Politiskt har han redan förlorat det här kriget och han vinner det inte militärt.

Kommer användandet av kemiska vapen att leda till att Nato ingriper, frågar BBC News Polens president.

– Självklart, alla hoppas att han inte vågar göra det.

Farligt för hela världen

– Men om han använder massförstörelsevapen så är det en gamechanger.

– Absolut, [Nato] får då sätta sig vid bordet och får tänka igenom allvarligt vad som ska göras. För då börjar det bli farligt inte bara för Europa utan för hela världen, säger president Duda till BBC News.

Lag och ordning

Adrzej Duda tillhör Polens högerkonservativa parti Lag och ordning och vann presidentvalet 2015 med 52 procent jämfört med motkandidaten Bronisław Komorowski, liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen, som fick 48 procent.

Duda blev sedan omvald i ytterligare ett mycket jämnt polskt val 2020. Då med 51 procent av rösterna bakom sig.

Foto: Jakub Szymczuk, Presidentkansliet Polen

Text: Redaktionen


Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen


Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen