“Det omöjliga” har hänt på Svalbard – borde inte kunna ske

2026 04 23

Svalbard, den norska ögruppen i Norra ishavet, får ikväll stora rubriker i norsk media.

Marken på Svalbard borde vara täckt av tjock is den här tiden på året.

Men nu tinar den. I mitten av april. För första gången.

Det borde inte vara möjligt, konstaterar Norges meteorologiska institut.

– Vi bevittnar upptining under en månad som borde vara fryst, framhäver institutet enligt Dagbladet.

Aldrig setts förr

I april har det norska institutet mätt temperaturen i marken på 20 centimeters djup.

Upptäckten är närmast chockartad.

Temperaturen är noll grader. Det har aldrig tidigare hänt sedan institutet började med mätserien 1998.

– Rekordtidig upptining av marken på Svalbard, slår meteorologerna fast.

Sårbar region

Svalbard ligger i en av världens mest sårbara klimatregioner. Satellitbilder tagna över ön visar hur stora förändringar skett mellan 4 och 20 april. Områden som normalt ligger under snö och is har blottat sig till följd av det milda vädret.

Ögruppen värms dessutom upp “betydligt snabbare än det globala genomsnittet”, framhåller Dagbladet som så sent som i januari rapporterade om stora förändringar i Svalbards permafrost.

Då förklarade klimatforskaren Ketil Isaksen att marken hade spruckit och bildat djupa diken och sprickor, efter uppskattningsvis flera tusen år av frost.

– Att med egna ögon se hur marken rasar, och att det har hänt inom loppet av några år, gjorde ett stort intryck, sade han till tidningen.

LÄS MER: Viktig Bank ID-varning går ut till hushållen

En varningsklocka

April är normalt sett en vintermånad på Svalbard.

Det faktum att temperaturen i jorden nått nollan vid det här laget betraktas som en tydlig årstidsförskjutning.

Dessutom får det varningsklockorna att ringa för resten av Arktis, eftersom Svalbard brukar ses som en indikator på hur utvecklingen går i hela regionen.

LÄS MER: Chocken: Två miljoner har förlorat jobbet – på två månader

Foto: Himmel S

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen