Svenskar säger nej till Natouppdrag

2026 04 22

Svenskar vill inte delta i Natooperationer.

2024 blev Sverige medlem i Nato efter att ha stått utanför försvarssamarbetet i många år.

Men nu kommer ett krav om att svenska värnpliktiga inte ska skickas på Natouppdrag.

”Kan övergå till skarp verksamhet”

Värnpliktiga under utbildning bör inte skickas på Natouppdrag utomlands.

Det kräver de värnpliktigas kongress, rapporterar SVT.

De som gör lumpen bör inte kunna skickas iväg på operationer i fredstid, menar man, och kräver nu ett tydligt besked från regeringen.

Värnpliktskongressen menar att sådana uppdrag istället bör gå till anställda.

– Det man har kommit fram till är att inte nyttja värnpliktiga i fredstid i Nato-operationer, det ska lösas av anställd personal i och med att det kan övergå till skarp verksamhet, säger Alice Westlund, ordförande för Pliktrådet som representerar de värnpliktiga, till kanalen.

”Frågor från de värnpliktiga”

Sedan tidigare har det fastslagits att färdigutbildade värnpliktiga kan skickas utomlands i händelse av krig eller höjd beredskap.

Frågan som nu utreds är om värnpliktiga även kan sändas på Natouppdrag i fredstid.

Något som de värnpliktigas kongress alltså säger nej till.

Enligt Pliktrådets ordförande är det många som undrar över den här frågan.

– Det kommer frågor från de värnpliktiga hur de kan komma att nyttjas under sin grundutbildning. Vad som kan räknas som en övning och vad som kan räknas som en operation, samt hur de kan komma att nyttjas, säger Alice Westlund.

Regeringen låter nu utreda frågan om hur värnpliktiga kan användas i andra länder i fredstid. Utredningen gäller såväl personer under utbildning som färdigutbildade, och huruvida de ska kunna användas i Sveriges truppnärvaro i exempelvis Finland eller Lettland, enligt kanalen.

LÄS OCKSÅ: Nytt besked om hemarbete i Sverige

”Analyseras närmare”

Sverige höll sig utanför Nato i många decennier, men blev till slut fullvärdig medlem 2024, och deltar i flera Natooperationer.

På regeringens hemsida framgår att värnpliktigas roll fortfarande inte är helt fastställd.

– I vilken utsträckning värnpliktiga är skyldiga att tjänstgöra även utanför Sveriges gränser är en fråga som analyseras närmare med anledning av Sveriges Natomedlemskap, skriver regeringen.

Det råder dock inga tvivel om att svenskar kan skickas utomlands i händelse av krig.

– Nato är en försvarsallians som bygger på kollektiva försvarsgarantier, vilket innebär att svensk personal kan komma att delta i försvarsinsatser utanför Sveriges gränser, på samma sätt som andra länders personal kan behöva delta i insatser för att försvara Sverige, enligt regeringen.

LÄS OCKSÅ: Chocken: Två miljoner har förlorat jobbet - på två månader

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

Liberalerna: 5,4 (+3,2)

Moderaterna: 16,8 (-1,6)

Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten.

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val.

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen