UPPGIFTER: Nytt krig förbereds

2026 04 20

Rysslands diktator Vladimir Putin planerar att utlysa allmän mobilisering och starta ett nytt krig.

Varningen kommer från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Presidenten hänvisar till de rådande nedstängningarna av internet runt om i Ryssland. Enligt honom begränsar Kreml tillgången till sociala medier är att förhindra oroligheter som kan uppstå i händelse av en allmän mobilisering i landet.

– Rysslands begränsningar av sociala medier handlar inte om att stoppa kritiken mot statschefen. Enligt min mening finns det ett djupare syfte – att förhindra ett uppror, säger Zelenskyj till Ukrainska Pravda.

Nato måste svara

Den ukrainske presidenten tror att Ryssland planerar en ny storskalig offensiv mot Ukraina eller en begränsad attack mot en av de baltiska staterna.

Enligt Zelenskyj kan en sådan attack utlösa ett nytt krig, eftersom den skulle aktivera Natos artikel 5. Han bedömer att flera Natoländer kommer att dras in.

– Jag tror kanske inte att alla länder kommer att vilja stödja [de baltiska staterna], men enligt min mening har Natoländerna inte något val – annars kommer det inte att finnas något Nato kvar. De kommer att behöva enas och svara på vad Putin potentiellt kan göra, säger han.

Putin har hittills undvikit att utlysa allmän mobilisering i Ryssland. Invånare i storstäder som Moskva och Sankt Petersburg har skonats från militär tjänstgöring.

LÄS MER: Ett av Rysslands mest fruktade vapen totalförstört

Estland svarar

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna avfärdar larmet från Zelenskyj.

– Vi ser inte att Ryssland koncentrerar sina styrkor eller på något sätt militärt förbereder sig för att attackera Nato eller de baltiska staterna, säger han till landets public servicekanal ERR.

Samtidigt varnar den estniska utrikesunderrättelsetjänsten Välisluureamet för att Ryssland förbereder sig för nästa krig.

I en rapport beskriver Välisluureamet en massiv industriell mobilisering i Ryssland som möjliggörs av tre saker:

- Ett kraftigt stärkt militärt samarbete med Nordkorea och Iran.

- Upprustningen sker på bekostnad av civilsamhället. Kreml offrar ekonomin för att kunna rusta upp militären.

- Den ryska propagandan går på högvarv. Hela befolkningen brutaliseras och förbereds på nya konflikter.

LÄS OCKSÅ: Ukrainskt genombrott – första gången någonsin

Foto: V. Razom

Text: Redaktionen

Nya regler för din router – gäller från 11 september

2026 09 02

Din router kan vara hackad av Rysslands militära underrättelsetjänst (GRU).

Det har Finlands motsvarighet till Säpo, Skyddspolisen, varnat för.

Enligt myndigheten har ryska hackare utnyttjat dåligt skyddade routrar i vanliga bostäder runt om i Europa. I korthet innebär det att många med en router för hemmabruk kan ha främjat ryskt cyberspionage, utan att veta om det.

– Kapade nätverksenheter har kunnat användas som en del av en så kallad operativ skyddsinfrastruktur, som både möjliggör att cyberspionagetrafik maskeras som vanlig nätverkstrafik och försvårar upptäckt, indentifiering och spårning av aktören, framhåller Skyddspolisen i ett uttalande.

Nya regler införs

Nu agerar EU.

Unionens nya lagstiftning Cyber Resilience Act (CRA) träder i kraft den 11 september och innebär betydligt hårdare krav på tillverkare av uppkopplade produkter, som routrar, datorer och mobiltelefoner.

Om en sårbarhet identifieras ska tillverkaren lämna en första varning inom 24 timmar och en fullständig anmälan inom 72 timmar, uppger EU-kommissionen.

För aktivt utnyttjade sårbarheter ska en slutgiltig rapport lämnas senast 14 dagar efter att en korrigerande åtgärd har vidtagits.

Tillverkarna ska också informera användare som påverkas av problemet. Vid behov ska användare även informeras om vilka åtgärder som de behöver vidta för att minska riskerna och konsekvenserna av den upptäcka sårbarheten.

ANDRA LÄSER: Turkiet vill öppna Ukrainakorridor – i samtal med Kreml och Kyiv

Alla påverkas

Konsumenter i hela Sverige påverkas av den nya lagstiftningen.

– Förordningen gäller för alla produkter med digitala komponenter, både hårdvara och mjukvara, samt för produkternas hela livscykel. Med andra ord omfattas både tillverkare, importörer och distributörer som vill agera på EU:s inre marknad, rapporterar Svenska Institutet för Standarder, SiS.

LÄS OCKSÅ: En av fyra bilister gör fel vid däckbyte

Foto: S. Phillips - Hostreviews.co.uk

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Bilden av USA som handelspartner har förändrats kraftigt i Sverige.

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

– Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen