Ryssland går ut med nya hätska hot mot Sverige

2022 03 12

Det kommer att bli vedergällning mot Sverige om vi inte lyder Rysslands krav.

Den ryska diktaturen går nu på lördagen ut med nya hätska utfall mot Sverige.

Skrämma Sverige

En talesperson för Putinregimen går ut med en varning till både Sverige och Finland som syftar till att skrämma bort länderna från att närma sig försvarsalliansen Nato.

Militära hot

Den ryska nyhetsbyrån Interfax meddelar att om Sverige och Finland ansluter sig till Nato så kommer det att få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”.

Nyhetsbyrån framhåller även att Ryssland i ett sådant läge kommer att vidta ”vedergällningsåtgärder”.

Allvarliga konsekvenser

– Det är uppenbart att [om] Finland och Sverige går med i Nato, vilket är en militär organisation till att börja med, så får det allvarliga militära och politiska konsekvenser, säger Rysslands utrikesdepartements Europaavdelningschef Sergei Belyayev till Interfax.

Vedergällning

Han går vidare med att hota med hämndaktioner på de två nordiska länderna vid en Natoanslutning.

– [Det] skulle kräva förändring av hela paletten av relationer med dessa länder och kräva vedergällningsåtgärder, säger den ryska Europaavdelningschefen till nyhetsbyrån.

Vill inte precisera

Den ryska talespersonen framhäver i intervjun att det i nuläget är för tidigt att precisera exakt vilken typ av åtgärder som Ryssland  ett sådant läge kommer att vidta.

Andra gången

Detta är andra gången på kort tid som Ryssland går ut med hotfulla uttalanden mot Sverige.

Så sent som i början av förra veckan gick en annan talesperson från Rysslands regering ut med en varning till Sverige och Finland om länderna ansöker om Natomedlemskap.

Ryska hot

– Om de skulle ta ett sådant beslut kommer det få ”allvarliga militära och politiska konsekvenser”, som skulle kräva att vårt land svarar med ömsesidiga åtgärder, framhävde taleskvinnan Maria Zakharova.

ANALYS

Ryssland försöker nu med alla medel att skrämma och hota Sverige och Finland från att gå med i Nato. Envåldshärskaren och tyrannen i Moskva vill tvinga och pressa två självständiga och demokratiska länder i Europa att lyda hans krav.

Och för att sätta extra tyngd bakom kraven kommer Putin även med militära hot - precis som man kan förvänta sig av en diktator. Landets ytterst våldsamma anfallskrig mot demokratin Ukraina sätter dessutom ett helt nytt ljus på hotbilden.

Har effekt

Och mycket pekar att på att hoten – i alla fall utåt sett – även kan uppfattas ha effekt.

Sveriges statsminister gick i veckan nämligen ut och sa att en svensk Natoanslutning riskerar att destabilisera läget i norra Europa, vilket är precis det budskap som Vladimir Putin vill få fram.

Bakom kulisserna

Samtidigt är det inte uteslutet att Sverige och Finland säger en sak utåt men gör en annan sak bakom kulisserna.

S-regeringens besked för bara någon dag sedan om att man ökar satsningarna på försvaret till 2 procent av BNP ligger precis i linje med Natos krav på sina medlemsländer – exakt 2 procent av medlemsländernas BNP ska satsas på försvaret enligt Natos riktlinjer.

Det är bara som medlem i Nato man har en garanti om att Nato kommer till omedelbar undsättning om ett land blir attackerat av Ryssland. Ukraina hade precis som Sverige ett partnerskapsavtal med Nato och landets ledning ville gärna bli fullvärdig medlem.

Emellertid hade inte Ukraina hunnit bli medlem i Nato och därför har USA, Storbritannien och de övriga Natoländerna meddelat att man inte kommer att gå in med Natotrupper och skydda landet undan Putinregimens soldater.

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet President of Russia Office

Text. Redaktionen


Snart kan du straffas – även om du bromsar innan fartkameran

2024 09 25

Trafikverket vill införa en ny åtgärd för att komma åt de som kör för fort.

Många ligger lite över hastighetsgränsen på svenska vägar för att sedan bromsa in när de närmar sig en fartkamera.

Det vill polisen och Trafikverket nu sätta stopp för genom en ny åtgärd.

Myndigheterna vill kunna mäta hastigheten mellan fartkamerorna, vilket innebär att man kan straffas även om man bromsar innan man passerar en fartkamera.

Det rapporterar Carup.

Så fungerar det

När bilister rör sig för fort mellan fartkamerorna så ska bilder kunna skickas till en enhet i Kiruna som utreder saken.

– Man fotograferar alla bilar vid den första kameran, så ser man vilka som kommer fram och hur fort de kör, säger Eva Lundberg, som är ansvarig för hastighetskameror på Trafikverket, till Carup.

Används i flera länder

För att det hela ska bli verklighet krävs dock mer politiskt stöd.

Än så länge krävs mer tid och planering för att införa någonting sådant.

Trafikverket understryker dock att man kan ta inspiration från flera länder som har satt det i system.

– Sträck-ATK används i flera länder – bland annat i Norge, Nederländerna och i Storbritannien. Ett regeringsuppdrag till Polisen och Trafikverket skulle påskynda utvecklingen, framhåller myndigheten.

LÄS MER: Så fort kan man köra – innan fartkameran tar bild

Har haft trafikvecka

Den gångna veckan har varit trafikvecka för polisen där många fartsyndare har fångats runt om i landet.

Hastigheten bedöms alltjämt vara ett av de främsta problemen i trafiken.

– Det är framförallt vägar med högre hastighetsbegränsningar – från 70km/h och uppåt – som är överrepresenterade i olycksstatistiken när det gäller dödsolyckor i trafiken, förklarar polisen.

– Även mindre hastighetsöverträdelser kan få stora konsekvenser. Enligt Trafikverkets hemsida fördubblas risken att dö vid en frontalkrock om hastigheten höjs från 70km/h till 80km/h, även vid bältesanvändning.

Extra stort fokus

Under polisens trafikveckor ligger extra stort fokus på hastighetsöverträdelser.

– Under de andra veckorna ligger fokus på bland annat nykterhet, brott på väg och yrkestrafik, framhåller polisen via sin webbsida.

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen


Ryssland vädjar till omvärlden – ber om hjälp

2024 09 25

Två och ett halvt år efter invasionen av Ukraina söker nu Ryssland sympatier hos FN.

FN har i massiv skala motsatt sig det ryska ockupationskriget mot Ukraina.

I oktober 2022 fördömde 143 av medlemsländerna annekteringen av fyra ukrainska regioner. Enbart fem, inklusive Ryssland, gav grönt ljus.

Nu vänder sig den ryska utrikesministern Sergej Lavrov till just FN och pekar finger mot organisationen för att man inte stoppar Ukraina, rapporterar Reuters.

Han syftar på påstått övervåld från ukrainska styrkor i samband med motoffensiven mot Kursk-regionen i Ryssland förra månaden.

– Det är där de bombar hem varje dag, bombar sociala institutioner och fredliga medborgare som rör sig i sina bilar mot säkrare platser, säger han till rysk media enligt nyhetsbyrån.         

"Jag hör inga röster"           

Ryssland, som bedrivit omfattande dokumenterade krigsbrott under invasionen, hävdar vidare att ukrainska “terroristgrupper” använder västerländska vapen för att begå "urskillningslösa handlingar”.       

Och nu insinuerar Lavrov att det är dags för FN att markera.       

– Jag har inte hört några röster från FN-representanter som ansvarar för mänskliga rättigheter, naturligtvis inklusive, generalsekreteraren, säger Lavrov med hänvisning till FN-chefen Antonio Guterres.     

Det är inte första gången Ryssland vädjar till FN.

Landet gjorde likadant när man uteslöts ur rådet för mänskliga rättigheter och därefter gjorde ett desperat försök till comeback.

"Inte sett i Europa sedan 40-talet"

Sedan kriget inleddes med start av annekteringen i Ukraina har den ryska krigsmakten gjort sig skyldig till flera krigsbrott.

Enligt författaren och den prisbelönta historikern Anne Applebaum, har världen sannolikt inte förstått vidden av grymheterna.

– Det är krigsbrott som vi inte har sett i Europa sedan 1940-talet, sade hon till SVT förra året.

Sedan mars 2023 har Tribunalen i Haag, ICC, en arresteringsorder utfärdad mot Vladimir Putin med anledning av den olagliga tvångsförflyttningen och deportationen av barn från Ukraina som Ryssland misstänks för.

– Alla ukrainska barn som har kidnappats från sina hem eller från institutioner och förts till Ryssland har förlorat kontakten med sina föräldrar, säger Anne Applebaum.

Ryska krigsbrott

Av de krigsbrott som Ryssland misstänks för i Ukraina nämner människorättsorganisationen Amnesty bland annat följande:

- Avsiktliga attacker mot civila

- Påtvingade försvinnanden

- Utomrättsliga avrättningar

- Tortyr

- Olagligt frihetsberövande

- Tvångsförflyttning

- Övergrepp mot krigsfångar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen