EXPERT: Därför bombar Ryssland nu städer i västra Ukraina

2022 03 11

Under fredagen har det rapporterats om intensifierade ryska bombningar av ukrainska städer i landets västra delar.

Men bombningarna i västra delarna av landet ska inte tolkas som att den ryska krigsmakten planerar att invadera städerna i väst.

Det handlar snarare om ett försök att skära av viktiga försörjningslinjer i Ukraina, hävdar Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan.

Vill försvåra för ukrainarna

– Det skulle kunna vara att man från rysk sida vill slå mot de västliga städerna för att försvåra för ukrainarna att få underhåll, säger Joakim Paasikivi till SR Ekot.

Han framhäver att det fortfarande kan vara för tidigt att konstatera vad den ryska strategin egentligen går ut på.

– Strövis har det skett en del sådana här attacker tidigare, så vi får se om det kommer bli ett mönster. Men det finns definitivt inga ryska trupper nära dessa städer utan det är flyg- och raketattacker som är aktuellt nu.

Här kommer Ryssland attackera

Joakim Paasikivi instämmer med vad flera experter och medier har rapporterat om. Rysslands nästa stora offensiv kommer att riktas mot Ukrainas huvudstad Kyiv.

– Jag tycker det verkar som att man vill förnya offensiven gissningsvis främst mot Kyiv och jag tror att man kommer slå mot Odessa också så man skär av Svarta havet från Ukraina, säger han till SR.

Från Lutsk i väst till Dnipro i syd

Under fredagen har flera ryska bombattacker riktats mot två viktiga strategiska städer i Ukraina. Lutsk i västra delen av landet och industritäta staden Dnipro i sydöstra Ukraina. I linje med Paasikivis resonemang tolkar flera medier bombningarna som ett försök att skära av viktiga försörjningslinjer, bland annat västliga leveranser som kommer in från Polen.

Bombat skofabrik och flerfamiljshus

I Dnipro har flyglarmet ljudit över stadens gator under hela fredagen. Det är första gången som staden är måltavla för ryska bombningar. Lokala myndigheter rapporterar att flygbomber har träffat en skofabrik, ett flerfamiljshus och en förskola. En person uppges ha dödats, rapporterar BBC.

48 skolor har bombats

I den östra delen av Ukraina fortsätter förödelsen. Landets näst största stad Charkiv är fortsatt hårt utsatt av raketattacker från den ryska armén. Enligt stadens borgmästare ha 48 av stadens skolor förstörts i attackerna, rapporterar Reuters.

Flera barn bland krigets dödsoffer

Lyudmyla Denisova, Ukrainas kommissionär för mänskliga rättigheter, uppger att 78 barn har dödats sedan Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina, enligt Reuters. Siffrorna är obekräftade och kan vara högre. Just nu pågår det intensiva strider i städerna Irpin och Mariupol.

Foto: Ukraine President Office

Text: Redaktionen


12 november 2025

JUST NU: Historisk tvärvändning i EU – svensk ligger bakom

2025 11 12

En historisk tvärvändning sker nu inom EU.

En dramatisk förändring är på väg att ske i Europaparlamentet.

Den svenska parlamentsledamoten Jörgen Warborn (M) är en av dem som ligger bakom tvärvändningen.

Historisk tvärvändning

Den konservativa partigruppen EPP väntas ta hjälp av ytterhögern i en viktig omröstning på torsdag, rapporterar Politico.

Det som ett dramatiskt avsteg från tidigare normer, eftersom mittengrupperingar har vägrat att samarbeta med ytterhögern.

Omröstningen handlar om ett avregleringspaket för att minska kraven på företags hållbarhetsrapportering.

Förhandlingar med partigrupper längre vänsterut har inte gett resultat, och nu väntas EPP, där bland andra EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingår, rösta igenom paketet tillsammans med ytterhögerpartier.

Jörgen Warborn (M) har varit EPP:s huvudförhandlare, men förhandlingarna tycks nu ha avslutats.

– EPP kommer att rösta för de ändringsförslag som de föreslog eftersom socialisterna och demokraterna inte har visat någon vilja att kompromissa, och fortsätter att fastna i samma position som för en månad sedan när det första avtalet föll igenom eftersom socialistiska ledamöter gick emot avtalet, säger EPP:s talesperson Pedro López de Pablo, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Putin desperat - vänder sig till Rysslands fattigaste

”Vi har vunnit”

Socialdemokraterna och De gröna anklagar EPP för att inte vara konstruktiva.

– Vi har föreslagit flera alternativ för EPP, där vi rör oss i deras riktning, säger De grönas EU-parlamentariker Kira Marie Peter-Hansen, enligt tidningen.

– Jag tycker att det är skandalöst att EPP slår igen dörren för en pro-europeisk lösning och i veckor vägrar att träffa de tre demokratiska grupperna, och i stället går in i en allians med ytterhögern, tillägger hon.

Gruppen Patrioter för Europa är dock nöjda över utvecklingen.

– Vi har vunnit ... EPP har inget annat val än att rösta för de ändringsförslag de föreslagit, som i själva verket är kopierade från de som Patrioterna och andra högergrupper kom överens om förra månaden, säger Pascale Piera, förhandlare för Patrioter för Europa, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Årets Pryl 2026" har utsetts

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen


12nov2025

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för bolånetagare

2025 11 12

Sedan maj 2024 har styrräntan sänkts med 2,25 procentenheter till dagens nivå på 1,75 procent.

Trots räntesänkningarna har hushållen snuvats på miljarder kronor, rapporterar Affärsvärlden med hänvisning till en granskning från jämförelsetjänsten Zmarta.

Zmarta har granskat hur snitträntorna utvecklats sig hos Sveriges tolv största banker sedan Riksbanken började sänka styrräntan.

Resultatet är tydligt: bolåneräntorna har inte sjunkit i samma takt som styrräntan.

Skillnaden ligger på 0,14 procentenheter, vilket inneär  att bolånetagare i genomsnitt förlorar 1 400 kronor om året för varje miljon i bolån.

Sammanlagt rör det sig om en förlust på omkring 6 miljarder kronor för svenska hushåll, uppger Zmarta.

– Det är tydligt att bankerna valt att öka de egna marginalerna i stället för att hjälpa till och ta fullt ansvar för att vända en utdragen lågkonjunktur. Jag tycker det är lite gnidet och oansvarigt, säger Zmartas hushållsekonom Charlie Tideman enligt tidningen.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten går ut med viktigt meddelande till pensionärer 

FAKTA: Banken med lägst ränta

Zmarta har sammanställt de största bankernas bolåneräntor i oktober:

- Lägst rörlig ränta har Skandiabanken erbjudit sina kunder: 2,51 procent

- Högst rörlig ränta har Ikano Bank erbjudit sina kunder: 2,84 procent

- Den genomsnittliga bolånekunden fick 2,66 procent i rörlig ränta (3-mån) under oktober, jämfört med 2,77 % månaden före.

Bindningstid 3 år: Genomsnittskunden fick 3,00 procent, jämfört med 3,04 procent månaden innan. Lägst ränta erbjöd Skandiabanken: 2,77 procent och högst Ica-banken med 3,29 procent

Bindningstid 5 år: Genomsnittet landade på 3,17 procent jämfört med 3,19 procent i september. Den lägsta räntan erbjöds av Skandiabanken till 2,96 procent, medan den högsta kom från Länsförsäkringar bank med 3,39 procent.

Källa: Zmarta

LÄS OCKSÅ: Swedbank: “Har satt tydliga spår” – tung dom om hushållen 

Foto: M. Lis

Text: Redaktionen