Chefer ska börja rapportera anställda – gäller hela landet

2026 04 14

Arbetsgivare ska framöver kunna rapportera sina arbetstagares frånvaro direkt till Försäkringskassan.

Det framhåller myndigheten i en hemställan till regeringen.

Syftet är att förhindra felaktiga utbetalningar som uppstår till följd av att folk begär ersättning för vab, vård av barn, samtidigt som man får lön från arbetsgivaren.

– Omläggningen ska ses som ett första steg mot att förvalta socialförsäkringen på ett sätt som gör att våra utbetalningar blir korrekta från början istället för att som idag försöka upptäcka felaktigheter när pengarna redan betalats ut, säger Nils Öberg, generaldirektör, Försäkringskassan, i ett uttalande.

En gång i månaden

Redan för knappt två år sedan påtalade regeringen att bidragsfusket måste upphöra. Därför gick man fram med förslaget om att chefen en gång i månaden skulle lämna in uppgifter till Skatteverket om vem som varit borta från jobbet på grund av vab eller föräldraledighet.

Nu ska uppgifterna istället gå direkt till Försäkringskassan, enligt myndighetens hemställan. En förändring som skulle kunna förhindra att minst 900 miljoner kronor betalas ut felaktigt varje år.

– Vi behöver gå från miljoner till miljarder när det gäller att förhindra bidragsbrott och felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. Att som idag göra omfattande efterhandskontroller och ställa återkrav när pengarna redan betalats ut felaktigt är både ineffektivt och dyrt, säger Nils Öberg.

– Med denna förändring kommer kostnaderna för föräldraförsäkringen att minska väsentligt och vi kommer att kunna lägga mer kraft på vår försäkringsverksamhet. Dessutom kommer färre föräldrar att fastna i skulder när de blir återbetalningsskyldiga, vare sig det beror på medvetna fel, misstag eller rent slarv.

LÄS MER: ”Gör det senast 4 maj” – uppmaning från Skatteverket

Försäkringskassan kan få stort ansvar

För föräldrar kommer den föreslagna förändringen att innebära att ersättningen betalas ut i anslutning till att arbetsgivaren gör avdrag på lönen för frånvaro. Idag kan ersättningen komma långt innan lönen.

Försäkringskassans hemställan kommer en dryg månad efter att en utredning som tillsatts av regeringen föreslog att myndigheten ska få stärkta befogenheter i att bekämpa bidragsbrott.

Mellan 15 och 20 miljarder kronor uppskattas betalas ut felaktigt från statens välfärdssystem varje år. I vissa fall hamnar pengarna hos kriminella.

– Där det finns pengar finns kriminalitet. Vår gemensamma välfärd ska gå till personer som har rätt till den, inte till kriminella. Det är välkommet att regeringen nu fått fler konkreta förslag på hur Försäkringskassan skulle kunna utreda, förebygga, förhindra och upptäcka bidragsbrott, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Foto: Magnet Me

Text: Redaktionen

2 000 kronor på kontot – regeringens löfte till hushållen

2026 04 14

Det är en av åtgärderna som hushållen kan förvänta sig när regeringen idag lägger fram vårbudgeten för 2026 till riksdagen.

– Sverige är på rätt kurs. Trots krig och osäkerheter i omvärlden är den svenska ekonomin stark, och vi fortsätter bygga skyddsbarriärer runt den. För att återhämtningen ska ta fart här på hemmaplan behöver vi fortsätta ingjuta framtidstro i Sveriges hårt arbetande människor, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) i ett uttalande.

Då kommer pengarna

Totalt innehåller vårdbudgeten förslag på åtgärder värt 7,7 miljarder kronor.

Där ingår bland annat en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel samt ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd. 

Det sistnämnda ska enligt statsminister Ulf Kristersson (M) innebära att en familj med eluppvärmd villa ska ta del av ett stöd på mellan 1 000 och 2 000 kronor som kompensation för vinterns höga elpriser.

– Vi går fram med ett stärkt elstöd, där ersättning alltså ges till hela landet, sade Ulf Kristersson enligt TV4 när förslaget lades fram i mars.

Pengarna planeras att betalas ut under andra halvan av juni 2026.

Kritiserat högkostnadsskydd

Elstödet införs efter att det högkostnadsskydd som redan finns inte aktiverats under de höga priserna i vintras. Skyddet skulle sättas in om spotpriset steg till över 1,5 kronor per kilowattimme inom ett elområde under en månad.

Ett verkningslöst skydd, enligt kritiker, eftersom priset sällan når de nivåerna.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, har elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna tidigare sagt till DN.

LÄS MER: 300 000 svenskar måste betala tillbaka

Här är några av de mest omtalade åtgärderna som ingår i årets vårbudget:

• en tillfällig sänkning av skatten på bensin och diesel och
• ett nytt tillfälligt el- och gasprisstöd.
• förberedande åtgärder i järnvägsnätet och uppbyggnad av en reservhamn på Gotland och
• att inrätta en ny myndighet för Sveriges utrikes underrättelser.
• bidrag till regionerna för att upprätthålla bemanningen och kapaciteten i vården under sommarmånaderna,
• stöd som möjliggör ytterligare tre offentligfinansierade IVF-försök,
• ett vaccinationspaket för äldre,
• satsningar på skolområdet, bland annat språkfrukost och förstärkta statsbidrag för läxhjälp och inköp av litteratur samt
• satsningar på arbetet mot mäns våld mot kvinnor.

Källa: Finansdepartementet

LÄS OCKSÅ: “Ett enormt varuhus” – populära kedjan storsatsar

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen