11 aug 26

Nytt Nato föreslås – två länder får inte vara med

2026 04 13

Nato är skakat i grunden.

I början av april upprepade USA:s president Donald Trump sina hot om att dra landet ur alliansen.

– Jag skulle säga att jag mer än överväger det. Jag har aldrig varit övertygad av Nato. Jag har länge vetat att det är en papperstiger. Putin vet förresten det också, sade han till The Telegraph.

Utspelet har väckt starka reaktioner.

Den danska säkerhetspolitiska rådgivaren Jacob Kaarsbo sade förra veckan att "Natoalliansen är död” och hävdade att chansen är “5-10 procent” att USA skulle bry sig om artikel 5.

Nu lanseras ett förslag om ett nytt “Nato” – utan USA.

EU och Kanada

Det är den numera pensionerade statsvetaren Edward Walker, tidigare verksam vid University of California, som presenterar det något kontroversiella förslaget.

Forskaren förespråkar ett helt ny allians, som varken inkluderar USA eller Turkiet.

Försvarssamarbetet skulle istället grundas på artikel 42.7 i Lissabonfördraget som säger att alla EU-länder ska bidra om ett av medlemsländerna blir måltavla för en väpnad attack.

– En ersättningsallians (om det blir av) vore bättre än ingenting enligt min mening, framhåller Edward Walker på Bluesky.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Nya namnet: "WETO"

Ett annat alternativ är enligt forskaren att justera Natos grundfördrag från 1949 till en variant som möjliggör operationer utan USA.

– I vilket fall som helst försöker man komma på ett alternativt namn som inkluderar Kanada men inte USA, framför Edward Walker.

Han påpekar att Nato, som står för Nordatlantiska fördragsorganisationen, oavsett hade behövt namn eftersom få medlemmar ligger i Nordatlanten. 

– Jag tycker det är dumt att hänga upp sig på namnet. Ett alternativt namn skulle kunna vara “Västeuropeiska fördragsorganisationen, WETO”, vilket skulle antyda ett försvar av Västeuropa.

LÄS MER: Rysslands första reaktion på Orbans förlust

Foto: Nato

Text: Redaktionen


31 aug 26

UPPGIFTER: Svenskt bilmärke nära konkurs

2026 08 31

En svensk elbilstillverkare blöder ekonomiskt.

Det handlar om Polestar, som under en längre tid har tampats med ekonomiska svårigheter. Vid årsskiftet 2025/26 uppgick nettoskulden till 50 miljarder kronor, rapporterar EFN med hänvisning till källor med insyn.

Nu hotas bolaget av konkurs, enligt samma källor.

Enligt uppgifterna kan Polestar i närtid komma med ett rekonstruktions- eller nedläggningsbesked.

– Man sitter i en väldigt svår situation och det ser svårt ut att lösa utan någon form av rekonstruktion. På något sätt kommer det inte att bli trevligt, säger en källa till EFN.

Största ägarna

Polestar har en internationell ägarstruktur, där kinesiska Grely och Volvo Cars är de största ägarna.

– Det är utmanande för Geely att finansiellt hålla Polestar under armarna. Det är dyrt och Geely måste vårda sin balansräkning, säger en källa till kanalen.

Hävdar: Gör framsteg

Under andra kvartalet 2026 sjönk Polestars försäljning med omkring 4 procent till 17 269 bilar jämfört med motsvarande period föregående år.

På halvårsbasis har dock försäljningen ökat med 0,4 procent – från 30 289 bilar 2025 till 30 423 bilar 2026.

Polestars vd Michael Lohscheller uppger att bolaget noterade rekordsiffror under första halvåret, trots ”regulatoriska utmaningar och en fortsatt utmanande marknad”.

– Vi fortsätter att göra framsteg i verksamheten och levererar stark tillväxt på flera viktiga marknader, särskilt i Storbritannien, Tyskland, Sydkorea och den iberiska regionen, säger han i ett uttalande.

ANDRA LÄSER: Skattefritt stöd för anställda – nytt förslag från regeringen

FAKTA: Polestar

- Svensk elbilsmärke med huvudkontor i Göteborg

- Bolagets bilar finns tillgängliga online på 27 marknader globalt i Nordamerika, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- I Sverige finns totalt fem retail-ställen, som går under namnet Polestar Spaces, där kunder fysiskt kan få hjälp av icke provisionsbaserade Polestar-specialister för att ordna provkörningar och planera leverans av bil. Polestar finns i Göteborg, Malmö, Stockholm city, Umeå och vid Landvetter flygplats

Källa: Polestar

LÄS OCKSÅ: Nordnet: Mest köpta och sålda aktierna i augusti 

Foto: Redcharlie

Text: Redaktionen


31 aug 2026

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen