Hel bransch kan försvinna – regeringen uppmanas gå in

2026 04 05

En svensk bransch kan slås ut.

Tusentals tandläkare riskerar att stoppas från att starta eget.

Detta på grund av nya myndighetskrav som kan få långtgående konsekvenser för hela den privata tandvårdssektorn, rapporterar DI.

Behöver tillstånd

Från och med 1 januari 2026 införs en ny tillståndsplikt för privat tandvård i Sverige.

– Alla som bedriver eller vill bedriva privat tandvårdsverksamhet behöver ansöka om tillstånd hos IVO, meddelar Inspektionen för vård och omsorg, IVO.

Det innebär att alla som yrkesmässigt bedriver eller vill bedriva privat tandvårdsverksamhet måste ansöka om tillstånd för att få driva klinik eller mottagning – oavsett om det är en liten enskild verksamhet eller en större klinik

Detta gör att tusentals tandläkare kan hindras från att etablera egna kliniker, trots att de agerar enligt lagen.

– Vi är jätteoroliga. De här kraven kan slå ut hela branschen, säger Lars Olsson näringspolitisk chef på Privattandläkarna, till DI.

LÄS MER: Renoveringar av bostäder kan stoppas av ny regel

Väcker stark kritik

Enligt kritiker riskerar myndighetens krav att göra det omöjligt för många tandläkare att etablera sig.

Lars Olsson på Privattandläkarna, skriver i en debattartikel i Altinget att dagens krav innebär att man måste ha långtgående kunskaper utöver odontologi, som arbetsrätt och bolagsrätt, vilket i praktiken kan tvinga kliniker att ”avbryta innan verksamheten ens kommit igång”.

Han menar att myndighetens krav kan leda till att små, tandläkarledda verksamheter trängs undan till förmån för större aktörer med större administrativa resurser, vilket i sin tur kan påverka både konkurrens och patientval.

Även Tandhälsoförbundet har tidigare framfört kritik mot IVO:s hantering av enskilda tillsynsärenden.

Enligt förbundet finns det fall där granskningar har haft brister och där identifierade fel inte har åtgärdats.

Vädjar till regeringen

Nu vädjar Privattandläkarna till regeringen.

– För att åtgärda den absurda situationen som uppstått uppmanar Privattandläkarna regeringen att ge IVO i uppdrag att i samarbete med Privattandläkarna upprätta ett serviceåtagande gentemot den privata tandvården. Serviceåtagandet ska reglera både handläggningstider och de krav som ställs på vårdgivarna, säger Lars Olsson i debattartikeln.

Ett sådant åtagande skulle enligt organisationen kunna tydliggöra både handläggningstider och vilka krav som ställs på vårdgivare.

LÄS MER: ”30 kronor per liter” – chockbesked till svenska bilister

Foto: M. Bjork

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens – gör samma sak

2026 10 22

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen