“Putins dröm” – Polen varnar hela Europa

2026 04 02

Polens premiärminister Donald Tusk är mycket bekymrad över händelseutvecklingen i världen.

Han varnar sina allierade för att situationen spelar Rysslands diktator Vladimir Putin rätt i händerna.

– Hotet om Natos upplösning, lättnader av sanktionerna mot Ryssland, en massiv energikris i Europa, stoppet av biståndet till Ukraina och Orbáns blockering av lånet till Kiev – allt ser ut som Putins drömplan, skriver Tusk i ett inlägg på X.

En giftig cocktail

Problemen som Tusk radar upp handlar bland annat om president Trumps hot om att dra ut USA ur Nato. Den amerikanske presidenten har framhållit att han överväger att fatta ett sådant beslut.

Samtidigt stoppar Ungerns premiärminister Viktor Orban ett EU-lån på 90 miljarder euro till Ukraina.

I samma veva har Trump upphävt flera sanktioner mot den ryska oljeindustrin, vilket har stärkt den ryska krigskassan.

En händelseutveckling som Donald Tusk alltså beskriver som Vladimir Putins ”drömplan”.

LÄS MER: ”Finns inga bevis” – Trumps anklagas för jättebluff

Macron: ”För mycket snack”

Frankrikes president Emmanuel Macron uppmärksammar också Donald Trumps uttalanden om Nato.

Macron är trött på Trumps ständiga omsvängningar och hotfulla utspel.

– Det är för mycket snack, i alla olika riktningar, säger Macron under ett besök i Sydkorea.

Den franske presidenten anklagar Trump för att ständigt motsäga sig själv och kritiserar Trumps retorik mot Natoallierade.

President Trump har upprepade gånger krävt att europeiska allierade ska gå med i kriget mot Iran och säkerställa fri passage genom Hormuzsundet.

Enligt Macron är en sådan insats orealistisk. Han hänvisar till Irans stora militära närvaro i området.

– Det här har aldrig varit ett alternativ vi har stöttat, eftersom det är orealistiskt. Det skulle ta en evighet och det skulle också utsätta alla som reser genom sundet för stor risk, säger presidenten.

LÄS OCKSÅ: Varning om jobben: ”Mycket mörkt läge”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Bakslag för Rusta

2026 07 04

När Rusta för en dryg månad sedan summerade fjolårets sista kvartal var det med stabila siffror.

Vd Cathrine Wigzell hade flera anledningar att vara nöjd. Kedjan gjorde en vinst på över 500 miljoner kronor.

– Lågpris växer stadigt och Rusta har tagit en ledande position genom att kombinera lågt pris med kvalitet och en bra shoppingupplevelse, framhöll Cathrine Wigzell i juni.

Men parallellt med glädjebeskedet finns det även mörkare siffror.

I ett avseende tycks kunderna svika Rusta och andra lågpriskedjor, nämligen när det gäller försäljning av dagligvaror. Konkurrensen har blivit större, bland annat från City Gross och Ica Maxi, rapporterar Market.

– Min analys är att de helt enkelt har vässat sig. Det är en rimlig förklaring till att diverselågprishandeln kan ha gått miste om en del köpare, säger Fredrik Bendz, analytiker på Yougov, till sajten.

"Betydande bakslag"

Det är just Yougov som tagit fram siffror på hur utmanare inom dagligvaror inte når fram till kunderna. Rusta har idag en räckvidd på 22,8 procent när det gäller dagligvaror. Det är ett tapp på hela åtta procent.

– Bakslaget är betydande och har en starkt negativ effekt på dagligvarutrafiken till varuhusen. Glädjeämnet för Rusta är istället att kvarvarande dagligvarukunder är mer lojala, säger Fredrik Bendz.

LÄS MER: Lågpriskedjan storsatsar – ska nå 300 butiker

Sju miljoner medlemmar

De goda nyheterna för Rusta är alltså att de kunder de behåller tycks vara väldigt trogna butiskedjan. Det är något som Cathrine Wigzell också gärna framhåller.

Enligt Rusta själva har man över sju miljoner medlemmar.

– Medlemstillväxten har varit stark på samtliga marknader och vi ser genomgående att Club Rusta attraherar breda kundgrupper, skriver Wigzell i senaste bokslutskommunikén.

LÄS OCKSÅ:

Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Galen rusning till apotek – “Folk har rest med flygplan”

Foto: Rusta

Test: Redaktionen

Skyfall och åska drar in – tre landskap varnas

2026 07 03

SMHI går ut med en varning inför helgen.

Stora delar av landet hade jättehöga temperaturer i början av veckan.

I norr har solen dröjt sig kvar till idag, medan övriga landet har fått mer ostadigt väder med kallare temperaturer.

Från helgens 30-gradiga värme visar termometern istället ner mot 15 grader ända ner i söder.

– Ett lågtryck passerar över mellersta Sverige, klargör SMHI.

– Redan igår var skurarna rätt kraftiga här, vilket innebär att det totalt sett kan bli rätt stora mängder, då det fortsätter under dagen och natten. Dessutom blir det rätt blåsigt i södra Götaland.

Varnar tre landskap

Under lördagen väntas temperaturerna stiga på många håll igen.

Däremot slår vädret om och blir mer ostadigt i de norra delarna.

Nu går SMHI ut med en gul varning i landskapen Västerbotten, Norrbotten och Lappland.

Skyfall och åska väntar under morgondagen.

– Under lördagseftermiddagen kan kraftiga regn- eller åskskurar bildas längs en front över norra Sverige, uppger väderinstitutet.

– Dessa skurar kan lokalt ge stora regnmängder, 30 till 50 millimeter på kort tid.

LÄS MER: Ryska armén verkställer krisplan

Risk för översvämningar

Vid skyfallen finns risk för översvämningar i källare och dagvattensystem.

Även vägar och viadukter kan översvämmas, vilket kan orsaka problem i trafiken.

– Restider kan bli längre då det kan vara dålig sikt och risk för vattenplaning. Avsätt längre tid för din resa och anpassa hastigheten, råder SMHI.

Nästa vecka

I början av nästa vecka fortsätter det ostadiga och regniga vädret över landets nordligaste delar.

Mer söderut väntas solsken, men en del regnskurar kan förekomma.

Mellan 15 och 20 grader väntas.

Sedan ser en vändning ut att vara på väg.

– Under mitten av veckan börjar en högtrycksrygg sträcka sig in över Sverige söderifrån. I söder blir det troligen soligt väder och högsommarvärme, uppger SMHI.

– I norr är det osäkert hur långt varmluften når, lågtryck pressar på västerifrån så eventuell varmluft i norr ser ut att bli tillfällig.

LÄS MER: 35 000 nya företag – stark vändning i Sverige

Foto: E. Triguba

Text: Redaktionen