Mer i plånboken: Glädjebesked för många pensionärer

2026 03 30

Pensionärer får mer pengar till följd av ett tydligt trendbrott.

Ett tydligt trendbrott har noterats när det gäller kompensationsgraden, det vill säga pensionens storlek i förhållande till inkomsten före pensionering.

Kompensationsgraden har ökat, uppger Pensionsmyndigheten.

Mer i plånboken

Det är höjda pensionsåldrar som har lett till högre kompensationsgrader, enligt Pensionsmyndigheten.

Kompensationsgraden för den totala pensionen, inklusive tjänstepension, ökade med 6 procentenheter för nyblivna pensionärer under 2024.

För medelinkomsttagare ligger kompensationsgraden för total pension på 70 procent, dock med viss skillnad mellan män och kvinnor.

– För en medelinkomsttagare som tog ut pension 2024 så motsvarade den totala pensionen, inklusive tjänstepension, 68 procent av slutlönen för kvinnor och 73 procent för män, säger Philip Berlin Jarhamn, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett uttalande.

Enligt Pensionsmyndigheten handlar det om ett tydligt trendbrott.

– Det är cirka 6 procentenheter högre jämfört med 2022, tillägger han.

Höljda åldersgränser

Riksdagen har höjt flera åldersgränser i pensionssystemet.

2023 höjdes den tidigaste åldern för att ta ut inkomst- och premiepension från 62 till 63 år. Samtidigt höjdes den lägsta åldern för garantipension från 65 till 66 år.

Detta har lett till högre pensionsnivåer.

Kompensationsgraden påverkas positivt av att arbeta längre och vänta med att ta ut pensionen, skriver Pensionsmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Försäkringsbolag får paniksamtal - alla vill avboka

Riktålder påverkar pensionen

Den allmänna pensionen (tjänstepension ej inräknat) motsvarade 58 procent av slutlönen för kvinnor och 60 procent för män som tog ut pension vid 66 års ålder år 2025.

Det är en ökning med 1-2 procentenheter jämfört med 2024.

– Vi ser inte så stora förändringar i kompensationsgraderna mellan 2024 och 2025. Det beror på att åldersgränserna var oförändrade. Nu 2026 har riktåldern införts, vilket höjer åldern med ytterligare ett år för när man tidigast kan ta ut sin inkomst- och premiepension samt kan ha rätt till garantipension. Vi förväntar oss då ytterligare höjda kompensationsgrader, säger Philip Berlin Jarhamn.

LÄS OCKSÅ: Rysk stad evakueras

Foto: Geralt

Text: Redaktionen


13 maj 26

Klassisk svensk tradition stoppas

2026 05 14

Köttbullar, sill och revbensspjäll är givna inslag på de flesta julbord i Sverige.

Men i Göteborg kommer köttalternativen stoppas.

Från och med 2026 kommer anställda i Göteborgs stad endast serveras vegetariska julbord. Det meddelar det rödgröna styret i staden, rapporterar GP.

Beslutet är en del av stadens miljö- och klimatmål.

– Om man tänker att man vill verka för Göteborgs stads övergripande mål då hoppas jag från vårt håll att man väljer ett vegetariskt alternativ. Det vi pratar om är ändå kost i tjänsten som i förlängningen blir gratis för medarbetaren, säger Marcus Rudholm, enhetschef på inköps- och upphandlingsförvaltningen, till GP.

Kritiken: ”Blev inte mätt

Det kommer gå att efterfråga kött- och fiskalternativ, men det blir upp till den som serverar julbordet att besluta om motiveringen betraktas som godtagbar eller inte, uppger tidningen.

Mattias Tykesson (M), andre vice ordförande i stadsfastighetsnämnden, riktar kritik mot beslutet.

Han uppger att endast vegansk mat har serverats vid andra evenemang i staden och att hans begäran om ”specialkost” har avslagits.

– Förra gången jag var med serverades vegansk lunch. Jag personligen tycker inte det är jättegott och framförallt så blev jag inte mätt på det, säger Tykesson till GP.

LÄS MER: Bokningarna rusar – svenska folket har ny favoritstad

FAKTA: Julbordet

- Att äta julbord är en tradition som följt oss ända sedan vikingatiden då uttrycket ”dricka jul” myntades. Under medeltiden kom det kristna julfirandet till Sverige, och i och med att det var en romersk-katolsk sed fastade man under advent. Det innebar ett förbud mot att äta kött, och middagen bestod i stället av lutfisk och gröt. Under dagen serverades ofta dopp i grytan mellan alla sysslor på gården och i hemmet. 

- Genom åren har det diskuterats vilka maträtter som ansetts höra till julbordet och en rad maträtter har tillkommit. Julskinka, kalvsylta och julkorv är exempel på rätter som förekommit längst på julbordet. Prinskorv, gravlax, rödkålssallad och sillar med olika smak dök upp senare och den nu så populära köttbullen hamnade inte på julbordet förrän 1970. 

- Dagens julbord består av rätter som dels har anknytning till medeltidens fasteregler, dels är förknippade med den traditionella slakten av julgrisen före jul och dels är en kvarleva från dåtidens konserveringsmetoder som till exempel inlagd sill.

Källa: Julbordsguiden

LÄS OCKSÅ: Trump säger nej: Kalldusch för Putin

Foto: P. Marco

Text: Redaktionen


12 maj 2026

BankID-varning utfärdas – logga inte in

2026 05 14

Flera banker går ihop i en varning.

En ny gemensam varning från svenska banker uppmanar BankID-användare att vara extra försiktiga.

Nu uppmanas användare att se upp för att logga in.

Banker slår larm

Just nu pågår en stor våg av investeringsbedrägerier i landet.

Flera svenska banker går nu ut tillsammans i kampanjen Svårlurad! för att varna för ökningen av investeringsbedrägerier där bedragare försöker lura människor på pengar.

Budskapet är tydligt.

– Logga inte in på ditt BankID på någon annans uppmaning, lyder bankernas gemensamma varning.

Kampanjen pågår under fyra veckor och syns i tv, sociala medier, poddar och utomhusreklam runt om i landet.

LÄS MER: GMAIL: Stäng av funktionen på kontot – din e-post kan bli läst

Så går bedrägerierna till

– Bedrägerier är fortsatt ett stort samhällsproblem som drabbar många människor i alla olika åldrar. Svårlurad är ett gemensamt initiativ av Sveriges banker och Svenska Bankföreningen för att uppmärksamma problemet och komma med konkreta tips och råd om hur man kan skydda sig själv och sina närstående mot bedrägerier, uppger initiativet.

Enligt kampanjen börjar många bedrägeriförsök med oväntade samtal eller meddelanden där bedragare utger sig för att vara från banker, myndigheter eller företag.

I vissa fall kan de även ha personliga uppgifter om offret, vilket gör dem mer trovärdiga.

Falska investeringar

En stor del av årets varning handlar om investeringsbedrägerier där falska annonser används för att lura människor att sätta in pengar.

Ofta förekommer löften om hög avkastning och låg risk, något som enligt bankerna ska ses som en tydlig varningssignal.

 ”Var särskilt skeptisk om det låter för bra för att vara sant”, uppmanar bankerna i kampanjen.

Det är inte ovanligt att bedragarna använder bilder och namn på kända personer för att skapa förtroende.

Det kan vara svårt att få tillbaka pengar om du själv har godkänt något med BankID, eftersom banken ofta anser att du själv har godkänt betalningen.

Bankerna uppmanar nu alla att vara extra vaksamma vid investeringstips som kommer via telefon, mejl eller sociala medier.

De betonar också att man aldrig ska skicka mer pengar om man redan blivit utsatt för bedrägeri.

Vid minsta osäkerhet rekommenderas kunder att kontakta sin egen bank direkt.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: BankID

Text: Redaktionen